Den ekologiska trenden sträcker sig numera utanför det vi äter, till det vi klär på oss och det vi omger oss med i hemmet. I år kommer drygt 76 procent av befolkningen ha en julgran, men än är det inte så många som öppnat ögonen för det ekologiska alternativet. Gotland är långt framme när det gäller odling av ekologiska julgranar.
Göran Hoas driver en granodling med ekologiska granar i Lilla Bjers, söder om Visby. Han förklarar skillnaden mellan de vanliga granarna och de som är ekologiskt odlade.
– Vi köper plantor och sedan vattnar vi dem och klipper när det behövs, med en sekatör. I en konventionell granodling har du kemisk bekämpning av ohyra.
Han förklarar att det framför allt är en typ av gran som kan anses vara värst när det kommer till användningen av giftiga ämnen.
– På kungsgranen har man växthormoner, som gör att granen inte ska växa så fort.
Göran Hoas förklarar att man kan klippa topparna på andra granar, för att få en fin form. Men har du en gång klippt toppen på en kungsgran, så växer den inte ut och blir fin igen.
Många väljer att använda ett hormonpreparat som gör att granen växer långsammare och på så vis inte får gles grentillväxt. Han berättar att i och med att granarna inte är ett livsmedel, så är doserna desto högre på preparaten man använder. Dock finns det flera risker med att odla ekologiskt. Om det kommer ohyra och andra angrepp, så finns det inte mycket att göra åt saken.
– Det du sprutar, det är ju det du ersätter arbete med. Så man får gå manuellt istället när det kommer till ekologisk odling. Vad man inte heller kan styra i en ekologisk odling är hur jämn skörden blir. Tillväxten hos granarna varierar mycket mer, eftersom man låter varje gran växa i sin egen takt, utan någon annan påverkan än tillväxtmiljöns naturliga omständigheter.
– Medvetenheten ökar. Det är ju ingen jättestor efterfrågan. Till och med förra året var vi ensamma om att ha Krav-certifierade granar. Nu vet jag att det finns flera på gång, men jag vet inte om det är någon som har fått upp dem i storlek så att de kan börja sälja.
Men i och med att det inte produceras speciellt många ekologiska granar så är det ju svårt att ha en ökad efterfrågan om produkten inte finns, menar Göran Hoas.
Julgranen gjorde sitt intåg på riktigt i våra hem under 1800-talet. Sedan dess har den stannat, men trenden tog inte stopp där. Granen har intagit många olika former, färger och skepnader. När det kommer till konstgjorda träd, så kan man hitta allt från plastgranar tänkta att efterlikna riktiga granar – till plastgranar i rosa och andra grälla färger.
Vill du ha en riktig gran så är utbudet stort även där. Du kan välja mellan kungsgran, silvergran, eller kanske den vanligaste sorten – rödgran.
Enligt en undersökning som byggvaruhuset Hornbach har gjort, kommer 27 procent av dem som planerar att köpa en julgran i år, att köpa en plastgran. Bland anledningarna till att man väljer plastgran före äkta, presenteras bland annat allergi. Drygt 29 procent av de tillfrågade menar att allergiska besvär ligger bakom valet, medan cirka 48 procent uppger rena bekvämlighetsskäl.
Men plastgranen är inget miljövänligt eller långsiktigt hållbart alternativ, inte ens om den får stanna i din ägo i tio år. Innan plastgranen når din butik har den ofta åkt väldigt långt. Dessutom innehåller plasten ofta hormonstörande och cancerframkallande ämnen.
Naturskyddsföreningens ena vice ordförande och talesperson för skogsfrågor, Karin Åström, vet på sina fem fingrar vilken gran som är den bästa att sätta i granfoten ur miljösynpunkt.
– Den allra bästa granen att ha, vore en gran som kom från en lövskog. Ett stort problem som vi har i Sverige är att vi inte har några löv- och blandskogar.
Karin Åström berättar att detta leder till att vi håller på att utrota ännu en fågelart, hackspett.
– Det är kanske inte så många som vet det, men vi utrotar stora fåglar här i Sverige.
Så för att även göra en god sak för naturen, så menar hon att vi borde ta en gran som redan är överflödig.
