Det nya miljonprogrammet är ett initiativ för klimatet, den biologiska mångfalden och Sveriges självförsörjning. Med hjälp av skatteavdrag, utbildningar och nya boenden ska stora grupper lockas att flytta tillbaka till landsbygden.
– Det neoagrara samhället är vår enda räddning, säger Thorsten Laxvik, aktiv i Nipakademin.
Nipaakademin är en ideell organisation i Ångermanland som bedriver kunskapsförmedling i syfte att utveckla nya verksamheter baserade på lokala förutsättningar och råvaror. Verksamheten startade 2006 och man har sedan dess genomfört ett tiotal seminarier och kurser.
Lördagen 26 oktober bjöd organisationen tillsammans med näringslivskontoret i Sollefteå kommun och det lokala bostadsföretaget Solatum in till Bredbandsbullerbyseminarium i Ramsele. Drygt 40 personer samlades för att ge varandra kraft och inspiration och för att utveckla idéer kring hur framtidens byar på landsbygden kan se ut. Bland annat handlade det om det så kallade nya miljonprogrammet.
Det behövs en massiv återflyttning av människor till landsbygden av främst tre skäl, menar Thorsten Laxvik, uppflyttad stockholmare, kobonde och slakteridirektör. Dels måste vi återskapa självförsörjning av mat. Det kallas matsuveränitet och handlar också om solidaritet med fattiga länders befolkningar som behöver sina egna jordar.
– Vi använder nästa lika mycket åkermark utomlands som finns i Sverige och självförsörjningsgraden är nere under 40 procent, säger han.
Det andra skälet är biologisk mångfald. År 1850 fanns två miljoner hektar betesmarker i Sverige och för 100 år sedan var all skog i landet betad. I dag återstår 300 000 hektar betesmarker. Djurens betande och trampande skapar mycket värdefulla miljöer med stor biologisk mångfald. Det handlar om gener, arter och deras samverkan och den nytta de gör för ekosystemen som att rena vatten och luft, binda jorden och pollinera våra grödor.
Det tredje skälet handlar om klimatet. Vi måste lämna det storskaliga fossilberoende jordbruket och övergå till jordbrukande som binder mer kol än vad som produceras. Det konventionella jordbruket står för en stor del av utsläppen av växthusgaser.
Den 6 november ska det nya miljonprogrammet presenteras genom ett seminarium i riksdagen. Av de åtgärder som behövs för att locka tillbaka stora grupper till landsbygden samt ställa om till ett hållbart naturbruk väljer man då att fokusera på tre områden.
Det första handlar om att höja grundavdraget för naturbrukare som främjar mångfald och binder kol i sin verksamhet till 100 000 kronor. Det skulle ge ekonomiska incitament för människor att bruka jord och i kombination med lokal förädling av det som produceras skulle hundratusentals nya arbeten skapas på landsbygden.
Det andra steget handlar om att skapa utbildningar för nyjordbrukarna. På folkhögskolor i landet finns redan många kurser med inriktning på ekojordbruk. Med sina demokratiska arbetsformer och kopplingar till landsbygden är folkhögskolan extra lämplig för att ta huvudansvar för utbildandet av nyjordbrukarna. I nuläget förbereds en ettårig utbildning vid Hola Folkhögskola under arbetsnamnet Gröna entreprenörer som beräknas starta hösten 2014.
Det tredje steget handlar om att ta fram nya typer av boenden på landsbygden. Det befintliga bostadsbeståndet räcker inte och är inte anpassat efter de nya moderna grupperingar som kommer från städerna. Det behövs nya typer av sammanhållna byar byggda på ekologiska principer för hantering av energi, vatten, avfall med mera.
För att möjliggöra omställningen krävs folklig rörelse och demokratisk organisering, menar Thorsten Laxvik. Vi behöver återskapa och vidareutveckla gamla beprövade metoder för demokratisk, kooperativ finansiering av nyjordbruken. Vi behöver också utveckla ekologiska distributionssystem av maten och inte minst metoderna för förädling och konservering.
– Arbetet för det nya miljonprogrammet måste ske i ett långsiktigt perspektiv och med demokratiska metoder. Arbetet får aldrig reduceras till ett bidragsfinansierat projektperspektiv, säger han.
