Personer som är födda utanför Norden är underrepresenterade utanför storstäderna samtidigt som många kommuner har mycket att tjäna på att locka fler att bo och jobba på landsbygden. ”Ett av de största hinder som jag har upptäckt är att många inte förstår vilken möjlighet och resurs utrikes födda är. I Norrland är vi beroende av ökad invandring”, säger Lovisa Carneland, ordförande i Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp.
Integrationsgruppen startades 2008 och den har nu sammanfattat sina resultat och erfarenheter. Bakgrunden till satsningen är att arbetslösheten är högre bland utrikes födda än bland andra på arbetsmarknaden. Samtidigt efterfrågar många glesbygdskommuner fler skattebetalare och stora delar av landet står inför en generationsväxling där unga behövs för att ta över jobben och företagen. Tanken med Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp är att erbjuda lösningar på de här problemen genom att få fler utrikes födda att bo och arbeta på landsbygden.
Gruppen har spridit information om möjligheterna med integration på landsbygden både bland myndigheter och utrikes födda, till exempel genom informationsdagar och radioprogram på arabiska och somaliska.
Lovisa Carneland är ordförande för gruppen och jobbar även på Leaderområdet Urnära i södra Västerbotten. Hon tror att både tjänstemän och boende utanför storstadsområdena behöver mer kunskap.
– Vi måste sprida de goda exemplen och visa vilka möjligheter som finns, säger hon.
Några praktiska hinder för att flytta till landsbygden för den som är ny i Sverige kan vara till exempel begränsade kommunikationer eller problem med att hitta en bostad, enligt Lovisa Carneland. Mycket handlar också om att känna till kommunerna utanför storstäderna och vad de kan erbjuda. Hon påpekar att syftet är att erbjuda möjligheten till informerade val.
– Målet är inte att alla ska flytta till landet, men att de har möjligheten att välja.
Nu ska gruppen informera om sitt arbete och utvärdera. Informationssatsningarna i både Göteborg och Stockholm fortsätter, men finansieringen kommer från annat håll. Förhoppningen är att fler lokala satsningar ska komma igång och att integration ska bli en del av alla frågor i nästa omgång av Landsbygdsprogrammet (se faktaruta).
– Om man vill starta ett projekt finns det mycket stöd att få. Vi blir gärna kontaktade! säger Lovisa Carneland.
Asha Ismail är med i arbetsgruppen som representant för SIOS, samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige, och Somaliska riksförbundet i Sverige.
– Vi tyckte att det var jättebra att det inte bara handlar om att ta hand om målgruppen, utan att vi är en del av lösningen.
Den viktigaste åtgärden för ökad integration på landsbygden tror Asha Ismail är utbildning, både för utrikes födda, handläggare och personer inom näringslivet.
– Det är ofta svårt även för svenskar att flytta till landsbygden om man inte har rötter där, och det är ännu svårare för invandrare. Många utrikes födda vet för lite om landsbygden och då blir det svårt. När man kommer till Sverige behövs sociala nätverk. Vi behöver fler mötesplatser mellan lokalbefolkningen och de utrikes födda.
Asha Ismail påpekar att olika insatser krävs för olika grupper. För nyanlända till Sverige är det bra om olika aktörer som arbetsförmedlingen, bostadsförmedlare och ideella föreningar samarbetar, och om nyanlända kan öva upp språkfärdigheterna med människor på orten.
För utrikes födda som har bott i Sverige längre men är arbetslösa tror hon på praktik, för att skapa nätverk på landsbygden. Hon vill också gärna se mer information om naturbruksgymnasierna till ungdomar.
Till sist påpekar hon att praktiska saker som skolor, sjukvård och kommunikationer måste fungera för att den som flyttar till landsbygden också ska vilja bo kvar.
– Många lämnar landsbygden så fort som möjligt för att de ser att det saknas något. Vi måste identifiera varför människor inte vill stanna kvar.
Men integration handlar inte bara om de utrikes föddas kunskaper och attityder.
– Vi måste också försöka att se till att lokalbefolkningen godkänner nyinflyttade. Det är väldigt viktigt att de känner att det är bra för landsbygden och för framtida jobb så att det även blir ett samarbete från deras sida.
Asha Ismail tycker att gruppens arbete har gått bra men att tiden har varit för kort.
– Sådant här arbete är inget man löser över en natt. Första steget är att väcka intresse och sprida kunskap om att man kan bo på landsbygden över huvud taget. Där är vi nu. Vi är väldigt mycket i början.
