Ett nytt forskningsprojekt ifrågasätter tillväxt som en självklarhet i framtiden. Nu ska forskare ta fram olika scenarier för hur en hållbar utveckling utan tillväxt kan se ut.
Debatten om tillväxt är polariserad. Från ena hållet menar motståndare att för att uppnå hållbar utveckling måste konsumtionssamhället försvinna. Andra sidan invänder att utan tillväxt finns det inga pengar till att behålla den välfärd som behövs för en socialt hållbar framtid.
En misslyckad tillväxtpolitik, en finanskris eller en ny politisk riktning mot mindre konsumtion skulle kunna leda till minskad tillväxt. Men ingen i Sverige har hittills undersökt vad som skulle hända då. Förrän nu när projektet Bortom BNP-tillväxt – scenarier för hållbart samhällsbyggande under fem år ska pröva just det.
– I dag talar vi inte om alternativ till tillväxt och på det här sättet hoppas vi kunna ta diskussionen vidare genom att undersöka vilka möjligheter som finns, säger Åsa Svenfelt, forskare i miljöstrategisk analys på KTH.
Projektet som är ett samarbete mellan tolv olika forskare på fem universitet och forskningsinstitut samt ett antal kommuner, myndigheter och intresseorganisationer ska ta fram tre olika framtidsscenarier. Dessa bygger på att tillväxten antingen minskar, håller sig kvar på samma nivå eller blir låg.
Scenarierna kommer att användas i fyra olika studier för att titta på vad det skulle innebära för byggsektorn, välfärdstjänster, transporter samt våra vardagsliv.
– I nästan alla scenarier som hittills gjorts om framtiden förutsätts att tillväxten ökar, men om den inte gör det hur förbereder vi oss då? Och vad kan det ge för möjligheter till hållbar utveckling, säger Åsa Svenfelt.
Forskningsrådet Formas har nyligen delat ut 22,8 miljoner kronor till projektet som startar i början på nästa år.
I ett första steg ska forskarna definiera vad som avses med hållbar utveckling i projektet. En modell som inspirerar Åsa Svenfelt kommer från den brittiska forskaren Kate Raworth. Här delas begreppet hållbar utveckling upp i en yttre och inre gräns. Den yttre gränsen består av det utrymme som vi kan röra oss på där det fortfarande är hållbart för planetens ekosystem. Den inre gränsen är den sociala och ekonomiska miniminivå som en människa behöver för att ha ett bra liv.
– Det är en av få modeller som integrerar olika aspekter av hållbar utveckling, till exempel miljö, ekonomi och jämställdhet, säger Åsa Svenfelt.
Med forskare från uppemot åtta olika områden hoppas projektet täcka upp flera perspektiv och därmed kunna ge en bra bild av vad en framtid utan tillväxt skulle göra med samhället och människors vardagsliv.
– Jag har aldrig tidigare fått så många mejl angående starten av ett forskningsprojekt. Det här verkar helt klart väcka känslor hos folk och hittills har all feedback varit positiv, säger Åsa Svenfelt.
