Just nu visas 14 jättelika porträtt vid Resecentrum i Uppsala. Det är män och kvinnor, gamla och unga, från olika länder men med en romsk identitet som gemensam nämnare. Nästa år turnerar utställningen i hela landet.
De svartvita bilderna är 2 meter höga och 1,5 meter breda och är tagna i Uppsala- och Stockholmstrakten av fotografen Anders Ryman. Bilderna presenterar personer från olika romska grupper, till exempel polska, rumänska och finska romer samt resande. Olika sysselsättningar skildras också, till exempel en modersmålslärare, en anställd på en bilverkstad och barn som går i skolan.
– Alla bilder har en egen berättelse. De är jättefina. Det här är vår röst. Vi finns bland alla andra folk och vi är som alla andra, säger Katja Blomérus. Hon är finsk rom och assistent på Upplandsmuseet, som står bakom utställningen.
Bilderna visades först på gågatan och Stora torget i Uppsala, sedan i Tierp och just nu vid resecentrum i Uppsala. Platserna är högst medvetet valda.
– Tanken var att vi ville att romer skulle ta plats i det offentliga rummet. Vi ville göra att så många som möjligt kunde se utställningen, berättar Tuula Autio, utställningschef på Upplandsmuseet.
Utöver fotografierna ingår även ett pedagogiskt program och en föreläsningsserie i Romska röster. Tanken är att sprida kunskap om den romska kulturen.
– Kunskapen är väldigt dålig bland allmänheten. Många klumpar ihop romer till en grupp men det finns många olika grupper från olika delar av världen som har olika kulturyttringar, olika religioner och olika varianter av språket, säger Tuula Autio.
Det finns också en tanke bakom de individer som porträtteras, säger hon.
– Alla är på olika sätt förebilder i samhället. Vissa arbetar, andra är måna om att gå i skolan och vill utbilda sig. Det är många porträtt med livsberättelser som tillsammans ger en sammansatt bild.
Tuula Autio ser Romska röster som Upplandsmuseets bidrag till ett långsiktigt arbete där många aktörer kan vara med och förändra attityder mot romer och motarbeta okunskap.
– Upplandsmuseet ser det som otroligt viktigt att inte gömma det romska kulturarvet utan att se det som en omistlig del av det svenska kulturarvet. Vi lyfter rätten att behålla sin kultur och klädsel.
Katja Blomérus hoppas att utställningen ska minska fördomarna mot romer.
– Det skulle vara roligt. Jag hoppas att alla ser att vi också är människor.
Responsen har mest varit positiv, berättar hon.
– Jag har bara hört positiva saker och inte så mycket negativt som jag trodde först. Det har fungerat bra.
Dock har det förekommit skadegörelse mot några av bilderna.
– Det är väldigt synd tycker jag och lite barnsligt. Det är jättedyra bilder och det är Anders Rydéns jobb också som har blivit förstört. Första gången jag såg hur stora bilderna är tänkte jag att ”det kommer att hända något”. Vi romer möter fördomar varje dag.
För att förbättra romers situation i Sverige krävs framför allt satsningar inom skolvärlden, menar Katja Blomérus.
– Barnen måste få mycket mer stöd i skolan. Det behövs fler romska assistenter så att barnen känner sig trygga, och många fler modersmålslärare.
