Kortsiktig finansiering ger pressat läge för landets kvinno- och tjejjourer. Regeringens nya löften om mer pengar är felriktade anser både SKR och Roks.
Nyligen lovade regeringen ökat stöd till organisationer som jobbar med våld i nära relationer. Nästa år ska 13,4 extramiljoner delas ut. Men organisationerna som samlar kvinno- och tjejjourer runtom i landet är skeptiska till förslaget.
– Vi tycker att det är missvisande när jämställdhetsministern påstår att kvinnojourerna ska få mer pengar, säger Lotta Sonemalm, förbundssekreterare på Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR.
Extramiljonerna kan endast sökas av organisationer som jobbar nationellt. Det innebär att lokala jourer inte direkt får ökat ekonomiskt stöd för sin vardagliga verksamhet.
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, kallar förslaget för ett utspel.
– I fjol var det 13 organisationer som sökte ur samma pott från Socialstyrelsen, så vi vet ju ännu inte hur dessa extrapengar kommer kvinno- och tjejjoursverksamheten till del. Beroende på hur mycket vi beviljas kan en del gå ut till våra medlemsjourer, men det blir ju inget bidrag att driva en hel verksamhet på.
I och med en skärpning av socialtjänstlagen 2007 har kommunerna ett större ansvar för att ge stöd och skydd till våldsutsatta i nära relationer. Många lägger ut det på kvinnojourer, som ofta har svårt att få de pengar som verksamheten faktiskt kostar.
– Vi har inga nedläggningshotade jourer, men vi ser att det behövs en mer långsiktig finansiering, säger Lotta Sonemalm, Skr.
Inom Roks har däremot 17 av medlemsjourerna lagts ned under de senaste fem åren. Sju av dessa har inom samma period startats upp på nytt.
En förklaring till nedläggningarna är avsaknaden av stabilt ekonomiskt stöd. Projektpengar måste oftast sökas varje år från kommunen och Socialstyrelsen.
– Vi har också märkt att efter lagändringen 2007 är bidragen mer villkorade och vissa jourer vill inte vara i en sådan beroendeställning till kommunerna, säger Karin Svensson.
Samtidigt som flera jourer tvingas lägga ned mycket tid på att söka pengar till sin verksamhet visar en undersökning som Roks själva gjort att fler kvinnor söker skydd. Antalet utsatta som inte får skyddat boende på grund av platsbrist ökar också. Under 2012 var det totalt 1738 som sökte och inte fick plats, 130 fler jämfört med 2011.
Roks föreslår nu att regeringen inför ett kommunalt statsbidrag som går direkt till idéburna organisationer som ger stöd och skydd, samt arbetar förebyggande mot mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn.
– Jourerna behöver en finansiering som gör att vi kommer bort från projekträsket. Vi behöver ägna oss åt den ordinarie verksamheten, säger Karin Svensson.
Även SKR är inne på samma linje. Men menar att det också handlar om att frågan måste prioriteras högre.
– Mycket kan göras utan extra medel från staten. Det största problemet ute i kommunerna är brist på ledarskap och politisk vilja, säger Lotta Sonemalm.
