Hon har inspirerat Charles Eisenstein och Rob Hopkins i deras filosofier om gemenskap och omställning, men ”hemma” i Sverige är Helena Norberg-Hodge långt ifrån ett hushållsnamn.
Trots att hon började sin aktivistkarriär redan på 1970-talet är hon väldigt modern i sin retorik. Vikten av lokalsamhället, användande av politiska styrmedel och anti-globalisering är doktriner som hon har predikat sedan innan de flesta demonstranterna i Occupy-rörelsen ens var födda.
– Vi behöver vända från globalisering till lokalisering för att lösa våra problem. Det är vad jag kallar Economics of happiness, säger hon.
Hon är inte konspiratorisk, säger hon själv, men är däremot väldigt kritisk mot globaliseringen och det sätt som storföretag har inflytande över de demokratiska processerna i olika länder.
– Regeringar från både vänster och höger subventionerar en osund globalisering. De har stött avregleringen av pengar och varor. Det leder till att banker och andra kommersiella krafter tar för sig av resurser på ett sätt som inte är acceptabelt.
Hon understryker vikten av att förstå de globala systemen. Att vi har fått ett osynligt imperium av kommersiella krafter som understöds av massor av helt vanliga människor som vill väl och inte har uppfattat vad som händer omkring dem. Banker och kommersiella företag kan bara handla i abstrakta koncept. De stöder monokulturer och storskalighet som kortsiktiga lösningar, utan att se konsekvenserna av dem, förklarar hon.
– Vi som individer stöttar dessa system utan att ofta själva förstå det. Vi har gett privata banker mandat att skapa pengar. De har inget intresse för mångfald. De kan helt enkelt inte intressera sig för mångfald, därför att det går emot deras natur – att skapa så mycket pengar som möjligt. Det ena utesluter det andra.
Hodge talar om en biologisk, kulturell och individuell utarmning.
– Vi har skapat ett system som går emot livet. Detta system förstör inte bara – det genererar energi för en aptit som är helt onaturlig.
Hon är heller inte rädd för att ta upp genusfrågan när det gäller resurser och klimat.
– Män är ofta mer klimatskeptiska än kvinnor. Den manliga reaktionen är att saker inte kan förändras. Det tekno-ekonomiska systemet är helt gjort av vita västerländska män.
För att få bukt med problemen förespråkar Hodge att man helt enkelt sätter upp nya samhällsregler.
– En stor ekonomisk tillväxt backar upp det felaktiga systemet med skatt och subventioner. Men vi kan använda samma styrmedel för att ställa vårt samhälle rätt.
Hon ser också mönster där storföretagen fått sin vilja igenom när det gäller reglering av de mindre företagen, som ett sätt att hävda sig själva. För att få odla och förädla mat finns numera ett extremt komplicerat regelverk i de flesta industrialiserade länder.
– Det är storföretagen som arbetat för att stoppa småskaliga odlare. Det är klart att det behövs översyn när man ska göra livsmedel, men de stora bolagen har dragit livsmedelsöversynen till extremer och fått med sig myndigheterna, säger Helena Norberg-Hodge.
Men trots att hon har en ganska mörk bild av världen ser hon också många tecken på positiv utveckling.
– För första gången på 100 år ser vi en ökning av små lantbruk i USA, till exempel. Det är en väldigt uppmuntrande utveckling.
Norberg-Hodge började sitt kampanjarbete i mitten på sjuttiotalet. 1976-1986 fanns intresse för principerna om småskalighet, minns hon. Man arbetade för att decentralisera.
– Efter det startade globaliseringen. Det småskaliga trängdes bort. Medier och akademiska cirklar blev mer likriktade och småskalighet och lokalekonomi blev en gräsrotsrörelse.
De senaste fem åren har intresset stigit igen, menar hon. Permakultur, omställningsrörelsen, slow food och rörelser för lokalproducerat är på uppgång.
– Vi har stora möjligheter nu att koppla ihop de upplysta rörelserna: klimat, anti-kärnkraft, det lokala – allt hänger ihop.
Hon tror att det kommer en vändpunkt inom kort, därför att regeringarna har gett upp sin makt till det kommersiella väldet. Men människor är också arga på sina regeringar när de inte tjänar folkets syften.
– Vi väljer våra regeringar och på gräsrotsnivå börjar möjligheterna öppna sig. Mycket kommer att hända inom bara några år. När en majoritet av människor vill ha något diametralt annorlunda än det politikerna står för, ändrar sig politikerna. Den vändning vi behöver kommer att öka vår livskvalitet. Skatterna kommer att gå till samhället. Just nu stödjer de något helt annat, säger Helena Norberg-Hodge.
