Reaktioner på stress kan föras vidare i arvsmassan, enligt etologins relativt nya forskningsfält epigenetik. – Det kan ha dramatiska effekter på hur djur behandlas, eftersom det inte bara har en effekt på djuret självt utan även på avkomman, kanske i flera generationer, säger Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.
Etologi är läran om djurens beteende och epigenetik handlar om vilka egenskaper som djuren för vidare till sin avkomma. Där har det för första gången har konstaterats att även förvärvade egenskaper kan påverka arvsmassan. En kyckling som utsätts för stress under sina första två-tre levnadsveckor förändrar sitt sätt att hantera stress för resten av livet, när det gäller både frisättningen av hormoner och olika beteenden. Forskningen har visat att de kycklingar som den föder har motsvarande förändringar i hormonerna och beteendet när de blir stressade.
– Det vi vet i dag har vi kommit på under de sista tio åren. Nu forskas det mycket på vad det här kan betyda i praktiken.
Hittills säger Per Jensen att datan tyder på att allt det här kan ha både positiva och negativa effekter på djuren.
– Djur som drabbas av ett visst mått av stress när de är små har ofta mer motstånd mot stress efter det. Men det finns en gräns för hur mycket stress djuren tål innan de blir hyperkänsliga.
Och det finns mycket stress inom dagens djurhållning, inte minst när det gäller transporter.
– Nykläckta kycklingar utsätts för en massa stress, de könsbestäms, lastas och transporteras på löpande band. Hur det avspeglas i deras fortsatta liv och avel kan vi bara spekulera om.
