Två nya studier från Umeå universitet om fiskar bevisar att akvatiska samhällen är mer mottagliga för yttre påverkan än man tidigare kunnat påvisa. Forskningen inom fiskars sociala liv är relativt ny. 90 procent av all forskning om fiskars beteende har gjorts de senaste 20 åren.
Ett samarbete mellan ekologer från Umeå universitet och Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim visar att extrema vintrar har en negativ effekt på fiskar.
Studien, som nyligen publicerades i tidskriften BioScience, fokuserar på fisksamhällen och livsmiljöer av fiskar i åar och älvar i områden med kalla vintrar. Forskargruppen har undersökt hur naturliga fenomen som isbildning och islossning påverkar den icke-levande miljön samt fiskarna.
Människans exploatering av vattendrag i kalla områden har också behandlats i studien.
– Älvar som är utbyggda för vattenkraft kan vara särskilt svåra för fisk att leva i eftersom det sätt vattenkraften produceras på ofta innebär att flödet ändras häftigt gång på gång vilket kan leda till upprepade islossningar och mycket bildning av botten-is. När vattenytans istäcke försvunnit matas kall luft ner i vattnet och bildar iskristaller som täcker bottnen och gör det svårt för fisk att överleva där, säger Christer Nilsson, professor vid Umeå universitet.
I en annan studie från Umeå universitet har forskare för första gången visat hur fiskars beteende förändras av ångestdämpande mediciner, ämnade för människor, som återfinns i avloppsvattnet.
Mediciner som Oxazepam gör fiskar mer aktiva, mindre sociala och ökar deras behov av föda. Beteendeförändringar som kan få både ekologiska och evolutionära konsekvenser presenterades i en studie i tidskriften Science.
– Normalt sett är abborrar skygga och jagar i stim. Det är en känd strategi för överlevnad och tillväxt. Men de som simmat i Oxazepam blev betydligt tuffare, förklarar ekologen Tomas Brodin, huvudförfattare till artikeln.
Det nya beteendet innebär att fiskar lämnar stimmet för att söka mat på egen hand, vilket är riskfyllt då stimbildningen fungerar som ett skydd mot rovfiskar.
– Den ökade aptiten tros i sin tur kunna rubba den ekologiska balansen och påverka artsammansättningen, vilket i förlängningen kan leda till oväntade effekter som ökad risk för algblomning, säger Tomas Brodin.
