När blir det höst i Sverige? Nu får forskare hjälp av skolelever för att svara på det. Observationerna ska sedan användas inom klimatforskningen.
Växtsäsongens längd och i vilken mån den förändras är en viktig del av framtidens studier av hur klimatet utvecklar sig. Av tradition har forskningen hittills studerat vårens intåg i mycket större utsträckning än höstens.
– Att vi är mer intresserade av vårtecken har nog att göra med att vi längtar mer efter våren. Men det beror också på att det historiskt sett för jordbrukets del har varit färre beslut att ta under hösten, säger Kjell Bolmgren, forskare på SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket.
Enkla observationer för lövsprickning och lövfällning är grunden för att förstå hur växtsäsongen ser ut. I höst har en förfrågan gått ut till skolklasser att delta i ett massexperiment där lövens färger observeras och rapporteras in till naturenskalender.se. Det är en sajt som drivs av Svenska fenologinätverket som samlar data både från enskilda personer och forskare. Fokus är vad som händer i naturen, när och var.
Eleverna har valt var sitt träd som de följer fram till den 10 november då experimentet avslutas. Forskarna hoppas på att hela landet, från Abisko i norr till Trelleborg i söder, ska vara täckt.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har hittills fått in 4 600 rapporter från 327 platser i landet. Höstlövsutvecklingen verkar i år ha gått snabbast för rönn och därefter asp och björk.
– Om klimatet förändras kan höstlövsutvecklingen gå långsammare eller snabbare beroende på hur arten reagerar på till exempel varmare temperatur eller mindre tillgång på vatten. Skillnaden mellan olika trädslag ska jag undersöka vidare, säger Kjell Bolmgren.
Forskningen är inne i en ny fas när det gäller att utveckla modeller för hur växtligheten påverkas av klimatförändringarna. Tidigare har luft och hav stått i fokus och nu tittar forskare vidare på det levande systemet. Här är förändringar i skogen en viktig del.
Växtsäsongens längd är grundläggande i vårt ekosystem och avgörande för vilka växter som kan leva här, hur mycket skogen växer på ett år och vad vi kan odla. Ett träd som inte längre bär gröna löv andas inte heller in någon koldioxid eller ut någon vattenånga och om den lövfria perioden förlängs, eller tvärtom, påverkar det klimatet.
– Vi vet inte exakt hur klimatet och naturen påverkas av varandra och det vill vi förstå bättre, säger Kjell Bolmgren.
