I kommunen Ragunda i Jämtland säger nio av tio åttondeklassare att de känner nyfikenhet och vill lära sig mer i skolan. Snittet i landet är bara 45 procent. Anledningen till att just Ragunda sticker ut är framför allt lärarna, enligt Kicki Eriksson, rektor på kommunens 6-9:skola Anders-Olof i Hammarstrand. ”Vi har fantastiska lärare, som verkligen ser och pushar varje elev och svarar på deras frågor”, säger hon.
Enligt Sveriges kommuner och landstings senaste öppna jämförelse av grundskolan har Ragunda de mest motiverade eleverna av de 166 kommuner som jämförs. Där har 97 procent av femteklassarna och 90 procent av åttorna stämt in helt eller delvis i påståendet ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer.”
De viktigaste faktorerna i framgången tror Kicki Eriksson är närheten till eleverna och att lärarna brinner för sina ämnen.
– Eleverna blir sedda hela tiden. Då blir de trygga och vågar också ställa frågor som kan upplevas som ”dumma”.
Hon har tidigare jobbat i Stockholm och säger att den största skillnaden gentemot Ragundas skolor är närheten.
– Det här är en väldigt liten kommun. Här känner man varandra även på fritiden.
Dock betonar hon att det inte handlar om att vara kompis med eleverna eller alltid vara där eleverna är.
– Man ska vara en vettig vuxen för eleverna i alla lägen och verkligen se dem, vara genuint intresserad av hur det ska gå för eleverna och lyssna klart på dem oavsett om de har det jobbigt eller om de har det bra.
Många av lärarna ställer upp för eleverna även på fritiden. En lärare har till exempel en elev som tycker att matte är väldigt roligt och som därför regelbundet får extralektioner innan skolan börjar, eftersom båda ändå är på plats då. En annan tar ibland med sig någon elev ut i skogen och passar på att jobba med svenskan samtidigt.
Hur mycket av det här arbetet gör lärarna på sin fritid?
– Mer än jag borde tillåta som arbetsledare, men de är vuxna och kan känna efter själva. Jag ställer inga krav på att de ska göra det, utan det är vad lärarna själva vill och tycker är kul.
Varje elev har en mentor, en av lärarna, som har kontakt med hemmet och andra instanser vid behov. Det pågår en ständig dialog med ämneslärarna så att mentorn alltid vet hur det går för sina elever i alla ämnen. Skolorna har arbetslag där i stort sett alla lärare som undervisar i klassen är representerade.
– Det gör att lagen har total koll på alla elever.
Arbetslagen träffas varje vecka för att prata om vad som är på gång den kommande veckan. De kan hitta samarbeten mellan undervisningen i olika ämnen och även diskutera enskilda elever.
– Vem är vi mest oroliga för just nu och vem är bäst lämpad att ta upp det?
Andra framgångsfaktorer är mycket ämnesintegrerad undervisning, små skolor med 500 elever fördelade på fyra skolor, inga lektionsgrupper med fler än 17 elever, hög personaltäthet, utbildade lärare och två studieassistenter per arbetslag. Kommunen prioriterar skolan, säger Kicki Eriksson.
Varför är elevernas motivation så viktig?
– Det går inte att tvinga barn att lära sig om de inte ser varför. Vissa elever har ett inre driv som att de vill komma in på en särskild utbildning, men våra elever tycker att det är spännande att lära sig och det tycker jag är en bättre drivkraft.
Kicki Erikssons främsta tips till andra skolor som vill öka elevernas motivation är att satsa på kontakten med de vuxna.
– Alla elever vet ju att lärarna sätter betygen. Därför är det viktigt att vuxna ibland bara är mentorer och inte betygssättare. När de har fått den närheten kan de börja att ställa helt andra krav på eleverna.
