Nu drar Framtidsveckan i gång för året. Först ut är Småland som arrangerar sin vecka för tredje gången. I år har Framtidsveckan växt och kommer troligen att arrangeras på över tio olika platser. I Alingsås är det allra första gången. Men en sak är säker. Den kommer inte att vara likadan på två ställen i landet.
Tanken med Framtidsveckan är att låta många olika lokala aktörer ordna publika arrangemang som har ett hållbarhets- och omställningsperspektiv. Det kan vara allt från föreläsningar till klädbytardagar, workshops och utställningar. Vem som helst kan knyta ett evenemang till veckan så länge den håller sig inom ramen för hållbarhet. Privatpersoner, föreningar, grupper, företag och myndigheter är med som arrangörer. Det står var och en fritt att vara med.
Anders Persson är den något motvillige grundaren till Framtidsveckan.
– Folk ringer ofta och vill veta vem som ”äger” veckan, och om jag gör det. Då brukar jag svara att det är ingen som gör det. Den som vill plocka upp handsken och köra kör. Enda kravet är egentligen att allt material man gör ska få delas med alla andra Framtidsveckor om någon vill använda något av det man gör.
”Aldrig mer”
Anders Persson berättar om den allra första Framtidsveckan som startade i Söderhamn 2009.
– Tanken var att vi skulle följa upp en kommunalt arrangerad mässa med att visa fram olika gräsrotsinitiativ och göra en gemensam ”framtidsvecka”, men företaget som organiserade mässan åt kommunen gick i konkurs, så vi körde på ändå, berättar Anders Persson.
Det blev en totalsuccé, med en programbilaga som innehöll över 80 arrangörer. Inte illa med tanke på Söderhamns cirka 20 000 invånare. Aktiviteterna var allt från föreläsningar om vindkraft och klimatseminarier till dagis som höll öppet hus.
– Det var jättemycket jobb. ”Aldrig mer”, sa vi, berättar Anders Persson med ett skratt.
Sedan blev Persson projektanställd av Studieförbundet och på den vägen var det. Numera är Studieförbundet involverat i alla Framtidsveckor.
– Men det är inget krav att Studieförbundet ska vara med. Det står var och en helt fritt att knyppla sin Framtidsvecka. Det är så vi vill ha det, förklarar Anders Persson.
Själv är han mest bekymrad över att evenemangen ska bli någon sorts grönmålning av myndigheter och företag.
– För mig är gräsrotsperspektivet något av det viktigaste. Framtidsveckan får inte bli någon grönmålning där folk står och berättar hur duktiga kommunala verksamheter och företag är. Men det är bra om det blir ett firande av de som kämpar för omställningen på riktigt, säger Anders Persson.
Ny Framtidsvecka i Alingsås
I Alingsås är många fullt sysselsatta med förberedelserna inför Framtidsveckan. Det är första gången som veckan äger rum i kommunen och ändå har de 50 arrangörerna fått ihop 89 programpunkter.
– Vi kommer att ha aktiviteter över hela kommunen. Särskilt roligt är det att vi har fått bidrag från Leader för arrangemang på landsbygden. Bland annat kommer vi att ha guidade visningar och besök på olika lantbruk där stadsborna också kan köpa närproducerad mat.
Framtidsveckan i Alingsås har ett imponerande program av talare. Bland annat kommer författaren Nina Björk, framtidsforskaren Christer Sanne och bloggaren Lars Wilderäng att tala. En programpunkt i Framtidsveckan kan vara bildvisning, konstworkshop, guidad vandring, föredrag, sopplunch med samtal, klädbyte, matlagningskurs, prova-på-verksamhet, seminarium, öppet hus, teater, musik, hantverk och mycket mer. Platsen för programpunkten planerar och bestämmer arrangören helt själv.
– Det som är speciellt med Alingsås är att kommunen har varit så bra att samarbeta med. De har bland annat upplåtit lokaler som olika arrangörer kan vara i och det har varit ett stort plus. Det är lättare att ha kommunen med sig.
Förändring över tid
Framtidsveckan är så mycket mer än bara en vecka. Särskilt när man ser vad som kan åstadkommas efter att en Framtidsvecka ägt rum. Det har Therese Sjögren som är projektledare för framtidsveckan i Vimmerby, Hultsfred, Eksjö och Oskarshamn fått se på nära håll.
– Vi organiserade Framtidsveckan första gången för tre år sedan och det viktigaste som händer är att nätverken byggs. Nu har vi över 500 personer som är djupt engagerade i frågor runt omställning. Man får en väldig styrka av att vara många som bryr sig.
Therese Sjögren är anställd på Leader-kontoret, men har som en av sina uppgifter att lägga resurser på Framtidsveckan.
– De olika Framtidsveckorna skiljer sig inte så mycket från ort till ort. Visst har man många olika perspektiv, men vi lånar också många av idéerna av varandra. Det har varit intressant att följa Framtidsveckan. Första året var det väldigt konkret om bostäder och mat och hur vi lever på ett praktiskt plan. År två blev det mer andligt och kyrkorna och andra trosinriktningar engagerade sig. Nu är det kanske lite mer avskalat. Vi har en ny föreläsning om sorger. Inte bara sorg människor emellan utan också sorg över förlusten av djurarter och vår planet, berättar Therese Sjögren.
Att träffa de andra arrangörerna för Framtidsveckan är något av det mest intressanta för Sjögren personligen. För henne handlar omställningsrörelsen om att hitta konkreta lösningar på problem.
– Ju mer jag lär mig om omställning, desto mer hopp får jag för framtiden.
