I eurokrisens spår kommer neddragningar inom den offentliga sektorn i Europa. Och när arbetstillfällen försvinner är det kvinnorna som drabbas. Det talar Mikael Gustafsson (V), EU-parlamentariker och ordförande för jämställdhetsutskottet, om när han medverkar på Feministiskt forum i Umeå den här veckan.
– Egentligen borde krisen inte kallas finanskris. Sanningen är att det går djupare än så. Det en demokratisk kris, en social kris och en jämställdhetskris, säger Mikael Gustafsson.
När äldre- och barnomsorgen monteras ned tillsammans med vård och skolor är det kvinnor som förväntas att täcka upp för det uppstående behovet genom att ta hand om barn, gamla och sjuka.
– Obetalt ska de nu göra de jobb som de tidigare fick betalt för, säger Mikael Gustafsson.
Antalet osäkra anställningar och deltidsjobb gör att långtidseffekterna för kvinnors ekonomi ökar då deras pensioner i högre grad påverkas hårdare än männens. Samtidigt som man i tider av kris inte väljer att satsa på jämställdhetsprojekt.
– Varje nytt krispaket som presenteras ökar makten till tjänstemännen och kommissionen. Det leder till att makten över politiken kommer längre bort från de folkvalda och därmed från vanliga människor, säger Mikael Gustafsson.
Han menar samtidigt att Sverige befinner sig i ett bättre ekonomiskt läge än många andra länder i Europa eftersom man står utanför det ekonomiska samarbetet.
– Krisen påverkar oss inte i samma utsträckning, men vi har sett hur den fackliga anslutningen minskat samtidigt som man säljer ut vår välfärd och ger storföretag och rika sänkta skatter.
Strider de trodde var vunna under 1900-talet menar Mikael Gustafsson måste utkämpas igen.
– Fackliga rättigheter har urholkats, jämställdheten är under attack och människors förtroende för politiska lösningar minskar. Vi måste lämna den åtstramningspolitik som bara fördjupar krisen. Och det är bråttom. Annars väntar något ännu värre, säger han.
Mikael Gustafsson talar om eurokrisen och dess påverkan på jämställdheten på Feministiskt forum i Umeå den 17 mars kl 14.
