Prospekteringen av nya gruvor i norra Sverige håller på att bli en gemensam fråga för miljöintresserade i hela landet. Nu har fem konstnärer och filmare valt att skildra användandet av naturresurser i foto, film och fotografiskt tryck.
Projektet kan sägas ha börjat med att konstnären Lena Stenberg körde vilse.
– I somras kom jag till Svartliden vid Lycksele. Jag körde fel och hamnade vid ett dagbrott. Det såg för jävligt ut.
Hon hade aldrig sett ett dagbrott i verkligheten förut och kände direkt att det här måste bli ett konstprojekt. Men tankarna har egentligen grott sedan lång tid tillbaka på gruvnäringen och dess påverkan på hennes hemtrakter kring samebyn Laevas utanför Kiruna.
– Våra marker har blivit väldigt drabbade i generationer.
På sista tiden har en fyndighet öster om Kiruna, som kallas Lappmalmen, blivit aktuell för prospektering.
– Jag kände att nu får det vara nog. Det här blir dödsstöten för byn. Bara några familjer kan vara kvar och livnära sig om det här sker.
Lena Stenberg diskuterade frågan med dokumentärfilmaren Oskar Östergren från Tärnaby, ett område där liknande processer är på gång. Han var intresserad av att delta i konstprojektet och även Tomas Colbengtson från Tärnaby, Eva Nutti från Porjus och Liselotte Wajstedt från Kiruna bjöds in. De kommer alla från områden som berörs av nya gruvetableringar, men också frågor om skogsbruk och vattenkraft har vävts in i arbetet. Perspektiven samlas under utställningens titel Markanvändning, en term som kanske är vanligast i forskningskretsar.
– Alla tyckte att det var ett bra namn just för att det är så torrt och tråkigt. Det säger vad projektet handlar om – exploatering av mark och naturtillgångar. Men alla har valt sitt sätt att skildra ämnet och vad de tycker är viktigt, säger Lena Stenberg.
Det finns ett tydligt politiskt ställningstagande mot gruvnäringen bakom utställningen.
– Alla är ju emot det här. Även när man försöker hitta folk som är för, är det inte så lätt. Kiruna har redan en stor gruvindustri och folk är rädda om att ha den orörda naturen kvar.
De medverkande hoppas nå ett brett spektrum av besökare i alla åldrar och bland personer som är intresserade av både konst, samhälle och miljö.
– Vi vill få andra att förstå vad som sker här uppe. En del säger att ”man måste tänka på att folk ska ha jobb”, men i alla fall i Kiruna är inte jobben den stora frågan, vi har den lägsta arbetslösheten i Sverige. Folk känner inte till lagarna som gör att internationella bolag kan komma hit och bara betala en halv promille i skatt, gå i konkurs, dra och lämna skiten efter sig.
Lena Stenberg menar att gruvnäringen drabbar andra näringar som ger mer långsiktiga jobb.
– Ett dagbrott är en kortfristig lösning, som varar högst i 20 år och som oåterkalleligt förstör naturen. Det gör att traditionella och stadiga näringar som renskötsel och turism inte kan överleva på samma mark.
Verken utgår alla ifrån foto eller film, vilket är ett medvetet val för att få ett dokumentärt perspektiv. De innehåller allt från intervjuer med berörda till mer historiska gestaltningar. Och Lena Stenberg tycker att konst är ett utmärkt forum för frågor om gruvnäring och markanvändning.
– Konst är en kommunikation med publiken och då är det viktigt att man har något att säga. För mig ska konst väcka frågor, kommentera saker och påverka.
Hon tror också att utställningen vänder sig till en annan publik än till exempel en tidningstext skulle göra.
– Vi vill väcka intresse för frågorna och hoppas att besökarna sedan tar reda på fakta själva. Många har inte riktigt hängt med i historien och vad som är på gång. Läser man i en tidning kanske man bara bläddrar vidare om man inte bor här och tycker att ”det här rör inte mig”.
Samtidigt menar Lena Stenberg att intresset för frågorna håller på att växa även längre söderut i Sverige, till exempel när det gäller kampen mot kalkbrott på Gotland. Hon tror att opinionen för att skydda naturen ökar runt om i landet.
– Många miljövänner och aktivister samlas nu runt en gemensam fråga, med folk som inte har jobbat mycket med miljön tidigare men som nu börjar vakna upp. Det finns en väldig opinion, jag tycker att det är en intressant utveckling.
Utställningen visas 13 april-26 maj på Norrbottens museum i Luleå. Därefter hoppas konstnärerna att den kan visas på andra orter i landet.
