9 april medverkade ett antal forskare och författare vid klimatkonferensen Nakna sanningar om klimat och genus i Norrköping. Ett hundratal åhörare fick ett nytt perspektiv på genus i miljödebatten med hjälp av bland annat Arnold Schwarzenegger. Martin Hultman från Umeå universitet och Malin Henriksson från Linköpings universitet var två av konferensens föreläsare. De berättade bland annat att kvinnor konsumerar mindre än män men är mer utsatta när det gäller klimatförändringar.
– Kvinnor är mer utsatta än män, till följd av att de inte har samma makt som män har, men också för att kvinnor traditionellt har det huvudsakliga ansvaret för hemarbete och barnomsorg, vilket får konsekvenser på flera olika nivåer, säger Malin Henriksson, som bland annat forskar om förhållandena mellan jämställdhet, hållbarhet och samhällsplanering.
Skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller just miljö är omfattande, särskilt sett ur ett internationellt perspektiv.
– I områden som är utsatta för naturkatastrofer som översvämningar eller tsunamis till följd av klimatförändringar kan det innebära att kvinnor dör i högre grad än män för att de inte är simkunniga, för att de tar större ansvar för att rädda barn och utsätter sig för fara, förklarar Henriksson.
Men även i västvärlden är skillnaderna stora. Män reser ofta mer än vad kvinnor gör och blir därför ansvariga för en större klimatbelastning. Män konsumerar också mer än vad kvinnor gör, enligt Malin Henriksson.
– Det som är intressant och viktigt att belysa från ett genusperspektiv är att uppfattningar om vad kön är och hur kvinnor och män är får konsekvenser i relation till klimat.
Malin Henriksson understryker dock att andra faktorer än kön också är viktiga – som till exempel klass och etnicitet.
Ojämställt i trafiken
Hennes nuvarande forskningsprojekt på Linköpings universitet handlar om trafikplanering. Det teoretiska perspektivet bygger på hur konstruktionen av användare synliggörs, samt hur och med vilka konsekvenser planerare föreställer sig användare. Med det arbetar Henriksson för att belysa hur omställningen till ett mer hållbart resande, som en del av en större samhällelig energiomställning, påverkas av planerares föreställningar. Rent praktiskt är förhoppningen att dessa resultat kan användas för att utveckla policyrekommendationer som har med planering för hållbart resande att göra.
– Kritiken som riktats mot trafikplanering är bland annat att kvinnors sätt att resa inte uppmärksammas.
Ett exempel är att kvinnors rädsla för våld gör att kvinnor i många fall tar omvägar eller undviker vissa platser för att de är dåligt planerade – exempelvis busshållplatser som är mörka och ligger avsides.
– Kvinnor gör fler uppehåll i sina resor än vad män gör – de handlar, hämtar barn från dagis med mera, det tas inte alltid hänsyn till när man lägger tidtabeller och placerar busshållplatser, förklarar Henriksson.
En annan fråga som uppmärksammats är att mansdominerade arbetsplatser sällan har kollektivtrafik i anslutning till dessa – de tvingas ta bilen, medan kvinnorna blir hänvisade till kollektivtrafiken.
Även om många kommuner har som mål att minska bilberoendet och öka det kollektiva resandet samt gång- och cykeltrafik så är det vissa resenärer som inte behöver förändra sig; de som har barn exempelvis.
– Trafikplanerare pratar om olika typer av resenärer på olika sätt. Vad som är svårt när det gäller planering och genus är att genom att uppmärksamma kvinnors och mäns olika behov i trafiken så förstärker man samtidigt skillnader mellan kvinnor och män – planeringen får en motsatt effekt mot vad man egentligen vill (att kön inte ska spela roll när man reser), säger Malin Henriksson.
Ekomodern maskulinitet
Med tekniska lösningar på miljöproblemen har den ekomoderna maskuliniteten fått härja fritt, mot bättre vetande. Det konstaterar Martin Hultman på Umeå universitet.
Som forskare i idéhistoria använder Martin Hultman skådespelaren och sedermera guvernören Arnold Schwarzenegger som en symbol i sitt anförande om ekomodern maskulinitet. Hultman forskar i energi- och miljöpolitik i bred mening, ur ett idéhistoriskt perspektiv. Inom det han kallat den ekomoderna maskuliniteten ser han ett mönster där en övertro på tekniska framsteg blir lösningen på alla miljöproblem. Som guvernör i Kalifornien blev Arnold Schwarzenegger en förespråkare av bränsleceller i fordon, när han föreslog att bilar skulle drivas på vätgas i stället för bensin.
– Företrädare för den ekomoderna maskuliniteten är manliga ledare, som Bill Clinton, Al Gore och Arnold Schwarzenegger, som hävdar att man med tekniska lösningar kan ta sig ur miljöproblemen utan att vi behöver förändra våra konsumtionsmönster. Vi kan fortsätta att konsumera som vi alltid har gjort utan repressalier. Men om alla kör miljöbilar så funkar ju inte det heller, förklarar Martin Hultman.
Man kan säga att det finns två manliga ideal som står mot varandra: alfamannens tekniskt baserade dominans och motpolen i miljöaktivistens omställningsståndpunkt.
Han drar paralleller till framtidskommissionens slutrapport som gjorde många besvikna.
– Reinfeldts rapport konstaterade att vårt sätt att konsumera är ohållbart, men inga åtgärder föreslogs i förlängningen.
På samma sätt sanktionerade före detta energiministern Maud Olofsson beslutet att tillåta ny kärnkraft med argumentet att det gynnar utbyggnaden av förnyelsebart.
Som ett annat exempel tar han upp före detta statsminister Göran Perssons godkännande av statliga Vattenfalls utbyggnad av kolkraften, som nyligen skapat skandaler i Tyskland.
– Miljö- och energipolitiken domineras i dag av en insikt om att vårt sätt att leva inte är hållbart, men samtidigt finns starka konservativa krafter som motverkar en omställning. Sammantaget leder detta till höga målsättningar som dock inte genomförs i den konkreta politiken.
Inställd omställning
Hultman skriver också en bok med titeln Den inställda omställningen. Den handlar dock om 1980-talet.
– Det är ett väldigt intressant årtionde. Man tänker ofta på 80-talet som en tid av individualism med yuppiesar och snabba klipp, men det var under det årtiondet som miljörörelserna gick från 10 000 till 100 000 medlemmar och stora förändringar skedde både när det gäller genus och klimat. Den inställda omställningen handlar om varför det helt enkelt inte hände under den tiden och vilka krafter som var i spel under slutet på förra millenniet.
Men det mest intressanta med teorierna runt den ekomoderna maskuliniteten är ett kulturellt fenomen snarare än ett miljöpolitiskt. Att en hypermaskulinitet kan hitta alla lösningar på miljöproblemen med teknik är en framtidsvision som har låtit den ökande konsumtionen av råvaror växa under de senaste trettio åren som en “temporär” lösning, innan den tekniska revolutionen avskaffar alla utsläpp.
Konferensen Nakna sanningar pågick samtidigt som Landet Runt gick i tryck. Intervjuerna gjordes därför innan konferensen ägde rum.
