Radar – Nyheter

Vattenbrist ökar risken för väpnade konflikter

En het värld är en instabil värld. Redan i dag orsakar och förvärrar den globala uppvärmningen väpnade konflikter. Det konstaterar forskaren Malin Mobjörk, en av författarna till antologin ”Jorden vi ärvde” som ges ut av Teologiska högskolan i Stockholm.

Det är inte framtida dystopier det handlar om. De klimatrelaterade konflikterna är redan här. Snarare än storskaliga krig i blickfånget för världens medier rör det sig om mindre, lokala väpnade konflikter.

Malin Mobjörk på freds- och konfliktforskningsinstitutet Sipri har intresserat sig för östra Afrika, där en stor del av dessa klimatrelaterade konflikter utspelar sig. Det handlar om grupperingar som drabbar samman i mindre områden i länder som Sudan, Etiopien och Kenya, utan att staterna är uttalade aktörer. Helt ointressanta konflikter, att döma av rapporteringen i västerländska medier och världssamfundets engagemang. Men människor dödas likafullt.

– Det rör sig om  våldsamma, ofta väldigt utdragna konflikter, säger Malin Mobjörk.

Hur hänger då klimatet ihop med striderna? Till stor del handlar det om torka, om regn som uteblir. Maten räcker inte, vattenbristen tilltar. En konsekvens av det kan bli att nomadgrupper flyttar med sina djur och kommer in i områden de inte har någon relation till sedan tidigare. Kamp uppstår kring redan begränsade vattenresurser.

Kriget i Syrien beskrivs ibland som en klimatkonflikt. Men Malin Mobjörk vill inte använda den etiketten på det blodbad som pågått sedan 2011. 

– Innan kriget bröt ut var det långvarig torka och livsvillkoren försämrades. Det stärkte förmodligen oppositionen, men att det sedan blev ett långvarigt inbördeskrig kan knappast kopplas till klimatförändringar.

Hon vill inte ge vatten på kvarnarna åt dem som kritiserar begreppet klimatkonflikter för att skyla över det politiska ansvaret.

–  Alla konflikter är politiska. Samtidigt handlar klimatförändringarna också om politik.

Andra forskare har också invänt mot sambanden mellan klimat och konflikter med hjälp av data över konflikter och nederbörd. I vissa områden har man sett hur konflikter tilltagit när regnet väl kommit – och därmed avfärdat torkan som orsak. 

Men Malin Mobjörk och hennes kollegor har hittat en förklaring:  

– Att stjäla stora mängder boskap är mest opportunt när regnet just har kommit.

Det gör inte att torkan som underliggande orsak försvinner, menar Malin Mobjörk. Långsiktiga klimatförändringar och enskilda väderhändelser påverkar konflikter olika sätt.

Antologin ”Jorden vi ärvde”, som Malin Mobjörk bidragit till, kommer ut inom de närmaste veckorna. Att en teologisk högskola riktar ljuset mot klimatförändringarna är en självklarhet, tycker redaktören Anneli Winell, som är teologie doktor i religionssociologi.

– Vi är satta att vårda och förvalta skapelsen. Klimatförändringar hänger ihop med säkerhet, makt och rättvisa. Därför är det naturligt för religioner som predikar kärlek och gemenskap att engagera sig, säger hon.

Det handlar också om en förundran över allt levande, menar hon och citerar författaren Stefan Edman som också medverkar i antologin:

– Ta en näve jord i din rosenrabatt. I din handflata full ryms nästan lika många levande organismer som det finns människor på jorden, skriver han.

Enligt Malin Mobjörk finns goda skäl att känna oro för framtiden. Inte minst runt Medelhavet ser hon en risk för att ett varmare klimat innebär stora påfrestningar.

– Det är en befolkningstät region som redan är torr och kommer bli ännu torrare. Det finns risk för fler och mer djupgående konflikter om naturresurser.

Samtidigt hävdar Malin Mobjörk bestämt att framtiden är möjlig att påverka.

– Att främja ett konfliktförebyggande arbete kommer vara avgörande. Det handlar mycket om ägande och fördelning av naturresurser. Det behövs ett rättviseperspektiv.

Att hejda klimatförändringarna är en uppgift som kan tyckas oöverstiglig. Det är inget skäl att ge upp. Och mycket kan göras för att mildra konsekvenserna, menar Malin Mobjörk.

– Även om vi inte kommer åt exempelvis vattenbristen i sig, kanske man kan hantera de intressekonflikter som uppstår ur den.

Med politisk vilja och ett lokalt perspektiv kan åtskilliga konflikter förebyggas, menar hon. Exempelvis har man sett hur nomader och bofasta kan samsas om knappa resurser när det finns former för konflikthantering på plats.

– Nyckeln är att jobba med de lokala grupperna. Också marginaliserade grupper måste involveras.

Andra artiklar från Syre Stockholm

Karolinskas direktör säger upp sig

Radar – Nyheter Melvin Samsom, sjukhusdirektör på Karolinska universitetssjukhuset (KS), har lämnat in sin avskedsansökan. Han rekryterades till posten 2014 för att leda den stora…

Hög tid för vintersådden

Radar – Nyheter Snart hög tid att plocka ihop utemöbler, trädgårdsgrejer och resterna av sommarens odling. . . Men misströsta inte – odlingssäsong nummer två…

Snart tuffare krav på friskoleägare

Radar – Nyheter Utdrag ur brottsregistret. Koll hos Skatteverket och Kronofogden. De som vill äga och driva friskola kommer att bli granskade från och…

Älg skjuten på Södermalm

Radar – Nyheter Tidigt på tisdagsmorgonen på Södermalm i Stockholm var Marcus Pettersson på väg för att lämna sin hund hos dagmatten när…

Fastighetsjätte tar över i Slakthusområdet

Zoom Kontor, bostäder, handel och kultur. Det ingår i planerna för Slakthusområdet. Fastighetsjätten Atrium Ljungberg har siktet inställt på en omdaning…

Pris mot mutor, diktatur och ökenutbredning

Radar – Nyheter De har fått till över 300 fällande korruptionsdomar, fängslats för sin kamp för mänskliga rättigheter och hindrat ökenutbredning i Afrika.

Han har hjälpt tre från döden

Radar – Nyheter Utan naloxon hade Markku Virtanen sannolikt inte varit i livet i dag. Nyligen räddade han själv en kamrat med hjälp av nässprejen som…