Zoom

Vattenbrist – en utmaning även för Stockholm

I somras rapporterades det om vattenbrist på flera håll runtom i Sverige. Flera mätningar talar om rekordlåga nivåer och experter kritiserar myndigheter för släpphänta grundvattenkontroller och forskningssatsningar. I en växande huvudstadsregion innebär vattenfrågan nya utmaningar.

På Stortorget i Gamla stan har människor kunnat hämta vatten från Stortorgsbrunnen i över ett sekel. Nu, en molnig höstdag, tar en man i trettioårsåldern fram en tom petflaska ur sin ryggsäck och fyller den med vatten. Han tar en mun och tycks förvänta sig smaken av avlopp. Men vattnet faller honom i smaken och snart fyller han på flaskan igen.

Vattenpumpar var i Stockholm – och förblir på många håll i världen – ett slags nollpunkt. Här hämtas inte bara vatten, även information utbyts och byskvaller förs vidare. Vid brunnar får åsikter bäring och sprids. Och lika viktigt som vattnet i sig är pumparnas sociala funktion.

Kanske därför är vatten vår mest värdefulla och utmanade resurs, menar Veronica Strang, kulturantropolog vid Durham University i norra England.

”Torka har klivit fram som ett stort problem i stora delar av världen, och vatten beräknas bli en bristvara i 60 procent av Europas större städer inom det närmaste decenniet”, skriver Strang i boken The meaning of water från 2004.

Enligt Europakommissionen ligger ekonomiska aktiviteter, lokal efterfrågan och klimatförändringar bakom den illavarslande utvecklingen. Vattenfrågan diskuteras på regelbunden basis även i Sverige numera: i riksdagen, i medier, på gator och torg. Vattenbristen i stora delar av landet tycks ha kommit för att stanna och Stockholm är inget undantag. Mätningar från Sveriges geologiska undersökning (SGU) visar att nivåerna är långt under de normala.

Fredrik Theolin, grundvattengeolog vid SGU, slog redan förra sommaren larm om att ”extrema grundvattennivåer förväntas bli ännu lägre” i samtliga delar av landet. Insamlade data från sommaren 2017 har dessvärre gett honom rätt och från SGUs sida efterfrågas därför vattenförsörjningsplaner för att bättre kunna peka ut var resurserna och behoven är som störst.

– Planen ska bestå av två delar: en översikt över tillgängliga vattenresurser och en prioritering av vilka resurser som är viktigast, säger Fredrik Theolin till Syre.

Regniga somrar betyder tvärtemot den allmänna uppfattningen mindre för grundvattenkällor då mycket dunstar eller tas upp av växtligheten. Däremot påverkar varma och torra somrar negativt, eftersom vattnet i många brunnar sjunker rejält. Under de två senaste åren har nederbörden var mycket liten under vinterhalvåret – mellan oktober och mars – men brunnar har ändå fyllts på tack vare rikliga regnmängder i september.

– De lägsta grundvattennivåerna sedan mätningarna inleddes beror framför allt på ovanligt lite nederbörd, säger han. Han utesluter inte att de ändrade grundvattenförutsättningarna bottnar i klimatförändringar, även om det är för tidigt att sia om.

”De lägsta grundvattennivåerna sedan mätningarna inleddes beror framför allt på ovanligt lite nederbörd.”

Satsning på forskning

På Gotland, ett av de områden där vattenfrågan är som mest akut i Sverige, har SGU påbörjat försök att öka grundvattenbildningen genom att infiltrera ytvatten till grundvattenmagasin.

– Vid dessa vattentäkter finns tillräckligt med ytvatten och dessutom möjlighet att magasinera grundvatten under vinterhalvåret då det finns ett överskott av ytvatten, förklarar Peter Dahlqvist, grundvattengeolog och projektledare på SGU.

S–MP-regeringen aviserade i juli att jakten på grundvattnet ska ”intensifieras” och i höstens budget tillskjuts cirka 30 miljoner kronor extra till SGU. Pengar öronmärkta åt grundvattenfrågan.

– Den information om grundvatten som SGU tar fram åt länsstyrelser och kommuner har blivit viktigare i takt med de historiskt låga grundvattennivåer vi nu upplever, meddelade näringsminister Mikael Damberg.

I en överenskommelse med Vänsterpartiet satsas inalles 200 miljoner kronor på att förebygga torka och kartläggning av grundvattenresurser. Men den summan är alldeles för låg, anser Torleif Dahlin, professor i teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola. I Danmark får motsvarande kartläggning kosta motsvarande 2,4 miljarder kronor, nästan 100 gånger mer än i Sverige. Det handlar enligt Dahlin om att bestämma sig.

– Jag tror att vi måste satsa minst lika mycket som Danmark har gjort. Vi måste bestämma oss för om det är okej att vi förstör dricksvattenresursen för kommande generationer eller om vi istället ska skydda vårt viktigaste livsmedel, säger han till SVT.

Grundvatten – så funkar det:

Nederbörd bildar grundvatten genom att mycket sakta tränga ner genom marken (infiltration) och därefter sjunka neråt (perkolation). När vattnet når en ogenomtränglig yta i form av en sprickfri berghäll i kristallin bergart, magasineras vattnet och fyller ut hålrum i ovanliggande lösa jordlager (akvifer).

Grundvattenytans läge har inte bara stor betydelse vid bygge av bergförvar, brunnar och tunnlar, utan även inom jordbruket och den allmänna samhällsplaneringen.

Källor: SGU, Svenskt vatten, Vattenmyndigheten

EU-kritik mot Sverige

2016 var det torraste året Sverige upplevt på fyra decennier, något som innebar ekonomiska förluster för en rad kommuner, särskilt i södra Sverige, samt såg införda begränsningar i den allmänna vattenförsörjningen. Bortsett från risken att på sikt stå utan dricksvatten innebär lägre grundvattennivåer en rad ekologiska utmaningar. Vid låga halter uppmuntras ägare av exempelvis egna brunnar numera av länsstyrelsen att kontakta närmaste kommunala miljökontor för att kontrollera vattenkvalitén.

– När vattnet sjunker så kommer det in mer syre till berggrunden. Är det ett berg med högt mineralinnehåll så kommer mineralerna lättare ut i vattnet när det sedan stiger, säger Linda Nilsson vid länsstyrelsen i Värmland till Sveriges Radio.

Än så länge har de stora elleverantörerna flaggat för höjda elpriser till följd av de låga grundvattennivåerna.

Vi kommer också att få betala mer för dricksvattnet i framtiden. 2014 fick Sverige kritik från EU för att landet inte övervakar grundvattnet på ett adekvat sätt. Enligt forskning utförd av Lunds universitet och Svenskt vatten var vart tredje grundvattenprov som tas i Sverige förorenat av växtskyddsmedel.

”Sverige har ett billigt dricksvatten ur internationellt perspektiv. En liten ökad kostnad per kubikmeter skulle tillsammans med pengar från sektorer som bidrar med utsläpp och via lagstiftade krav på råvattenkontroll i vattenverk göra underverk för kunskapsbasen och den framtida dricksvattenförsörjningen”, skrev en rad forskare och vattenexperter på DN Debatt (2/1–14).

​Den 7 september invigdes det unika Bornsjöverket, som har en dubbel funktion. Under höstmånaderna renas vattnet i Stockholms reservvattentäkt Bornsjön från fosfor. Övriga året bidrar det till dricksvattenförsörjningen. Sjön ligger söder om Stockholm i Botkyrka och Salem. Foto: Kari Kohvakka/ Stockholm Vatten och avfall

Växande befolkning

Stockholmsregionen har inte bara seglat upp som ett av de områden i Sverige med långsiktiga utmaningar när det gäller vattenfrågan, den växande befolkningsmängden gör att huvudstaden har en rad infrastrukturella frågetecken att räta ut. Ett växande invånarantal innebär att behovet av vatten ökar, konstaterar Alexandra Fleetwood, pressansvarig på Stockholm Vatten och avfall (SVOA).

– Vi är en starkt växande region vilket på sikt kommer medföra kostsam utbyggnad av såväl vattenverk som ledningsnät och andra anordningar på ledningsnätet. Fler invånare ger ett större produktions- och distributionsbehov av dricksvatten, eftersom det då går åt mer vatten, säger hon till Syre.

SVOAs verk har fram till för några år sedan haft en överkapacitet, men med dagens befolkningsutveckling behöver kapaciteten byggas ut ytterligare. Den ökade kapaciteten gäller både produktionen vid vattenverken och effektivare distributionsledningar. SVOA har därtill under de senaste åren noterat en ”brunifiering” av Mälarvattnet, ett fenomen kopplat till att mer humusämnen (nerbrutna växt- och djurdelar) tillförs råvattentäkten. Det kan på sikt medföra ett behov av att utvärdera reningsmetoderna, något som kan generera i höjda avgifter.

– Kostnaden för dricksvatten kommer sannolikt att gå upp, säger Alexandra Fleetwood.

Hur mycket vattenförsörjningen än står och faller med ökade resurser och mer forskning, så spelar allmänheten en viktig roll. Att nå ut med fakta och sprida den vidare är helt nödvändigt och inkluderar alla.

– Det är viktigt att nå ut med fakta i olika kanaler och på många olika nivåer i samhället. Politiker och myndigheters kunskap har stor betydelse för att de ska kunna fatta välgrundade beslut. Skolbarn är en viktig målgrupp men även allmänheten. Journalister har därför en betydelsefull roll att fylla. En kampanj kan bidra till att få upp en fråga på samhälls-
agendan under en period, men det är lika viktigt att kontinuerligt upplysa och öka kunskapsnivån i samhället. Av stor betydelse är även att hitta sätt att motivera till ett förändrat beteende i de fall det finns ett sådant behov, säger Alexandra Fleetwood.

Vatten är liv

Från några klippor i Örnsberg söder om Stockholm syns Mälaren ligga lugn och stilla under den grå himlen. Stockholm och vattnet har en särskild relation. Huvudstadens centrala öar hävde sig, efter de smältande kilometertjocka istäckena, över havsytan för 6 000 år sedan och Mälaren blev en egen insjö fri från Östersjön för cirka 2 000 år sedan.

– Du tänker inte alltid på det, men det finns alltid där, säger Susanne Andersson, boende nära Mälaren.

Hon är ute på en eftermiddagspromenad med sin hund. De väljer ofta att promenera ovanpå klipporna med utsikt över Mälaren. Om somrarna grillar de korv och njuter av utsikten. En naturlig del av tillvaron. Inte så konstigt, med tanke på att ”vatten är liv”, som kulturantropologen Veronica Strang summerar saken i sin bok Water (2015):

”Livet på jorden har nästan alltid varit akvatiskt, sjudande i djupet i nästan fyra miljarder år och nådde inte land förrän 450 miljoner år sedan. I den aspekten återspeglas de kulturella och historiska förklaringarna som ekar uppfattningen att ’vatten är liv’, eller att ’allt liv kommer från vatten’ på ett rätt sätt.”

Susannes labrador löper fritt och vant över de hala klippavsatserna. Nosen fångar upp ett spår. Växt- och djurlivet börjar förbereda sig inför det kalla vinterhalvåret. Under vintrarna brukar det gå att åka långfärdsskridskor längs sjön.

– Vi använder ju alltid Mälaren till något, säger Susanne. Att bada i eller åka skridskor på. Jag antar att det är så det är med vatten. En resurs vi utnyttjar till max, men verkligen måste se till att vara rädda om.

Ny vattenforskning vid KTH

Våren 2017 aviserade Kungliga tekniska högskolan (KTH) att ett nytt centrum avsett för vattenforskning ska öppnas. Målet med WaterCentre@KTH, som forskningscentret ska heta, är att skapa en bred mötesplats för samverkan kring vattenfrågornas utmaningar: klimatet, städer och vattenbrist.

KTH har avsatt tio miljoner kronor för WaterCentre@KTH som ska utvärderas 2021. Sedan tidigare har KTH tillsammans med Svenska miljöinstitutet IVL och Hammarby Sjöstadsverk en avancerad experimentanläggning för vatten- och avloppsrening, där merparten av det nya forskningscentrets forskning kommer att ske.

Källor: KTH, Aktuell Hållbarhet

Andra artiklar från Syre Stockholm

Karolinskas direktör säger upp sig

Radar – Nyheter Melvin Samsom, sjukhusdirektör på Karolinska universitetssjukhuset (KS), har lämnat in sin avskedsansökan. Han rekryterades till posten 2014 för att leda den stora…

Hög tid för vintersådden

Radar – Nyheter Snart hög tid att plocka ihop utemöbler, trädgårdsgrejer och resterna av sommarens odling. . . Men misströsta inte – odlingssäsong nummer två…

Snart tuffare krav på friskoleägare

Radar – Nyheter Utdrag ur brottsregistret. Koll hos Skatteverket och Kronofogden. De som vill äga och driva friskola kommer att bli granskade från och…

Älg skjuten på Södermalm

Radar – Nyheter Tidigt på tisdagsmorgonen på Södermalm i Stockholm var Marcus Pettersson på väg för att lämna sin hund hos dagmatten när…

Fastighetsjätte tar över i Slakthusområdet

Zoom Kontor, bostäder, handel och kultur. Det ingår i planerna för Slakthusområdet. Fastighetsjätten Atrium Ljungberg har siktet inställt på en omdaning…

Pris mot mutor, diktatur och ökenutbredning

Radar – Nyheter De har fått till över 300 fällande korruptionsdomar, fängslats för sin kamp för mänskliga rättigheter och hindrat ökenutbredning i Afrika.

Han har hjälpt tre från döden

Radar – Nyheter Utan naloxon hade Markku Virtanen sannolikt inte varit i livet i dag. Nyligen räddade han själv en kamrat med hjälp av nässprejen som…