Storstadsbor har störst inverkan på klimatet jämfört med andra demografiska grupper, visar en ny rapport. Stockholmare är värst; vårt ekologiska fotavtryck motsvarar 93 procent av Sveriges yta.
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva har undersökt hur klimatpåverkan och klimatinvesteringar fördelar sig på stad och landsbygd.
Det talas om att vi lämnar ett ekologiskt fotavtryck. Detta är ett mått på hur stor yta som behövs för att producera de naturresurser en människa eller ett område behöver, inklusive yta som krävs för att ta hand om avfallet.
Balansrapporten Hållbarhet i hela Sverige visar att storstäderna lämnar det största ekologiska fotavtrycket. Glesbygden hamnar på andra plats medan mindre städer står för lägst andel utsläpp.
Ylva Lundkvist Fridh, huvudförfattare till rapporten och samordnare på för Hela Sverige ska leva, tycker att resultatet är lite förvånande, men konstaterar att det finns många myter kring hållbart leverne.
– Man hör ofta argument som går ut på att det måste vara mest hållbart att bo i Stockholm till exempel, eftersom tillgången till kollektivtrafik är bra och man bor litet. Den andra varianten är att det skulle vara absolut mest hållbart att bo i glesbygd, för där lever man och verkar nära naturen och förstår kretsloppet.
Rapporten bygger främst på statistik över de utsläpp som både produktion och konsumtion orsakar.
– Vad våra industrier släpper ut minskar ju, men vad svenskarna ger upphov till i andra länder, det ökar, säger Ylva Lundkvist Fridh.
Enligt rapporten tas motsvarande 93 procent av Sveriges yta i anspråk för att uppfylla Stockholmarnas resursförbrukning. En bakomliggande faktor är att medelinkomsten är högre i större städer vilket leder till ökad konsumtion.
En stor andel av regeringens hållbarhetsstöd går till större städer, men Ylva Lundkvist Fridh ifrågasätter om det är rätt typ av projekt det satsas på.
– Storstadsbornas klimatpåverkan handlar mycket om att man flyger in mat och flyger ut sig själv för att semestra. Men det man satsar mycket på i dag verkar vara gröna städer, cykling och kollektivtrafik.
Dessa insatser verkar snarare handla om att skapa ännu mer attraktiva storstadsmiljöer, menar Ylva Lundkvist Fridh.
– Och det kan man ju ifrågasätta om det verkligen kommer att bidra till att minska Sveriges klimatpåverkan.
