Radar · Nyheter

Sonen nekades påskbord – DO-anmäler Huddinge

Den dagliga verksamheten för funktionshindrade åkte i väg för att äta påskbord – men Petter fick inte följa med. Personalen bedömde att de inte var tillräckligt många ifall han skulle drabbas av ett epilepsianfall. Nu DO-anmäler hans mamma Huddinge kommun.

– Jag vill att man tar ett snack med Huddinge kommun om hur man hanterar sådana här situationer. Det här handlar säkert inte bara om honom och just den här verksamheten, säger Elisabeth Nilsson, Petters mamma.

Hon blev upprörd när hon förstod att hennes son nekats att följa med de övriga i den dagliga verksamheten till Södertörns högskola för att äta påskmat. Skälet var att när en annan av brukarna inte ville följa med behövde en i personalen stanna i verksamheten. De bedömde då att det inte fanns tillräckligt med medföljande personal utifall Petter skulle få ett epilepsianfall. Istället för påskbuffé fick han spagetti och köttfärssås från frysen.

Elisabeth Nilsson vill nu att Diskrimineringsombudsmannen (DO) tar ställning till om Petter diskriminerats till följd av sitt funktionshinder.

Hon tolkar händelsen som ett exempel på att det inte finns tillräckligt med personal för att möta allas behov. Huddinge har under flera år haft effektiviseringskrav på sina verksamheter, då man inte skjutit till pengar i den takt som löner och priser stigit.

– Jag har sett hur resurserna har krympt under många år. Det drabbar alltid barn, funktionshindrade och äldre, säger hon.

Tidigare har Elisabeth Nilsson överklagat ett beslut om att inte ge Petter en kontaktperson som följer med honom ut på egna aktiviteter. Svaret från förvaltningsrätten blev att det skulle arrangeras inom ramen för hans särskilda boende, men det har sällan skett, menar hon.

– Min son har inga egna vänner. Om han ska kunna gå på bio måste antingen personal eller någon av oss föräldrar följa med.

Socialnämndens ordförande Eva Carlsson-Paulsén (M) vill inte kommentera det enskilda fallet, men delar inte bilden av att kvaliteten i verksamheten skulle ha blivit sämre.

– Vi ser till den enskilda personen i första hand. De effektiviseringar vi gör innebär att man ser över möjligheterna att arbeta på andra sätt, säger hon.

Är det möjligt att effektiviseringskrav under flera års tid inte får konsekvenser för kvaliteten?

– Man kollar alltid hur man gör effektiviseringar som inte ska skada. Man gör omstruktureringar som kanske blir till det bättre.