Arbetsmarknadens centrala parter vill göra förändringar i strejkrätten. I augusti planerar Strike back Stockholm protester mot lagförslaget.
Överenskommelsen om förändringar inom konflikträtten i Sverige presenterades i början av juni. Bakom förslaget står Svenskt Näringsliv, fackliga centralorganisationer och utredaren Erland Olausson.
Om överenskommelsen blir lag kommer anställda inte längre ha möjlighet att gå ut i strejk mot avtalsbundna företag om inte strejken handlar om att få till ett kollektivavtal. Förslaget upprör Emil Boss, en av initiativtagarna bakom aktionen Strike back.
– Arbetarnas möjlighet att påverka grundar sig i rätten att gå ut i strejk. Det här är ett radikalt förslag som i förlängningen drabbar alla löntagare, säger han.
Enligt utredaren Erland Olausson agerar redan alla fackförbund som tillhör centralorganisationerna bakom överenskommelsen i linje med vad som föreslås. Parterna bakom det nya förslaget menar att arbetsgivare måste veta vad som krävs för att inte utsättas för stridsåtgärder. Emil Boss pekar istället på en risk att fristående fackförbund marginaliseras.
– Det leder till ett fackligt monopol för LO och risk för avtalsshopping, alltså att arbetsgivarna kan välja vilket fackförbund de vill skriva avtal med, säger han.
Bakom Strike back står ett individbaserat nätverk. Den 25 augusti planerar man en demonstration vid Norra Bantorget och andra typer av protester. Exakt vad som kommer ske är inte klart än. Målet är att visa på det motstånd som finns mot inskränkningar i strejkrätten.
– Överenskommelsen är den största förskjutningen av maktförhållandena på arbetsmarknaden de senaste decennierna. Rätten till strejk är en ventil i tystnadskulturen, säger Emil Boss.
Förslaget från arbetsmarknadens centrala parter har lämnats in till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson. I tidningen Arbetet beskriver Ylva Johansson förslaget som genomförbart och gör bedömningen att det inte påverkar den grundläggande maktbalansen på arbetsmarknaden.
