Skandaler och krisrubriker. Nya Karolinska sjukhuset har blivit en följetong med nya avslöjanden vecka efter vecka. Hos personalen blandas frustration över kraschande larmsystem och trånga personalutrymmen med en hängiven vilja att göra ett bra jobb under svåra förutsättningar.
Det är lite som att ro i kvicksand. Det är mycket som inte funkar och svårt att få till stånd förändringar, säger Niklas Bougt, sjuksköterska på långtidsintensiven för barn på nya Karolinska universitetssjukhuset och skyddsombud för Vårdförbundet.
Listorna är långa över brister som försvårar personalens arbete. Dörrar är så trögöppnade att personal som måste passera dem många gånger om dagen fruktar förslitningsskador. Så kallade e-tjänstekort krävs för att ta sig in i allt från datasystem till personaltoaletter – när de går sönder är proceduren för att få ett nytt omständig och tidskrävande. Och allvarligast av allt, menar Niklas Bougt: lokalerna är inte anpassade efter den verksamhet som ska bedrivas där.
På barnavdelningen där han arbetar ligger barn inlagda upp till ett år – enligt Niklas Bougt till stor del på grund av att LSS-lagstiftningen inte ger alla behövande rätt till personliga assistenter – och ändå finns inga ordentliga lekutrymmen.
– Vi gör vad som går för att skapa en stimulerande miljö för barnen, men det är inget man tänkt på när man byggt.
Att avdelningen byggdes med enkelrum är ett annat exempel på en fysisk planering som inte matchar verksamheten. Det fungerar inte med de personalresurser som finns tilldelade eftersom det finns patienter har behov av ständig övervakning. Väggarna fick slås ut.
Förtroendet för sjukhusledningens förmåga att komma till rätta med bristerna saknas, menar Niklas Bougt. Samtidigt framhåller han att verksamheten till största delen fungerar.
– Det arbete som personalen gör för att upprätthålla standarden på det här sjukhuset är makalös. På min avdelning har vi fått ner väntetiderna på operation och lyckats med det.
Han får medhåll av undersköterskan Carina Lenngren som följt processen med det nya sjukhuset från ritningsstadiet för fackförbundet Kommunals räkning.
– Man gör det bästa man bara kan och då är det också frustrerande att läsa allt negativt som skrivs. Jag har kollegor som fått frågan rakt ut om de är dumma i huvudet som jobbar på Karolinska. Men man gör ju det för att man trivs med själva jobbet och har bra arbetskompisar, säger hon.
I veckan – mitt under influensatoppen – stängdes nya Karolinskas it-system ner. Förhoppningen är att komma till rätta med de stora tekniska problem som drabbat sjukhuset. I höstas dog en patient efter ett hjärtstopp som upptäcktes sent till följd av att ett fel i larmsystemet.
Opålitlig teknik sätter en stor press på personalen, enligt Carina Lenngren.
– Kombinationen av att vara ont om personal och att inte våga lita på systemen är extremt stressande. Det handlar det om allt ifrån patienter som ringer för att de behöver gå på toaletten till mätning av EKG. Man vill inte ens misstänka att det inte ska fungera.
Den intensiva medierapporteringen om sjukhuset fortsätter. I veckan avgick nya Karolinskas upphandlingschef Jan Svenonius – gift med finanslandstingsrådet Irene Svenonius – som haft en central roll i de hårt kritiserade upphandlingarna av konsulttjänster.
Att läsa om konsultbolag som fakturerat landstinget för mångmiljonbelopp skapar frustration bland anställda som vänder sig ut och in för att ge god vård med små resurser, menar Carina Lenngren.
– På vårdavdelningarna sparar vi in på tvättlappar. Sedan hör man om konsulter för hundratals miljoner.
De anställdas behov har åsidosatts, menar Carina Lenngren. Små personalutrymmen är ett exempel. När facket pekade på det under byggprocessen blev svaret att man skulle lämna avdelningen under rasterna. Men det är ofta omöjligt då personalen ska vara beredda att rycka in om något händer, även under sina egna måltider. Nu är det trångt i lunchrummen.
– Det finns inte ens ett riktigt bord att sitta och äta vid, konstaterar Carina Lenngren.
Sjukhusdirektören Melvin Samsom menar att sjukhuset nu är på rätt spår och att man anstränger sig för att involvera de anställda i arbetet med att åtgärda problemen.
”Det pågår hela tiden ett strukturerat arbete med arbetsmiljöförbättringar i den nya sjukhusbyggnaden och vi jobbar på ett flertal sätt i olika arbetsgrupper med representanter från verksamheten där även skyddsombud medverkar. Det förs också kontinuerlig dialog i andra forum, med fackliga representanter, skyddsombud, medarbetare och chefer”, säger Melvin Samsom i en skriftlig kommentar till Syre Stockholm. Enligt en medarbetarenkät uppger däremot endast en femtedel att de har förtroende för sjukhusledningen.
Carina Lenngren framhåller ännu en gång sina kollegers arbete.
– Skulle personalen säga stopp nu skulle korthuset rasa hur fort som helst.
