Zoom

Nu ska matsvinnet minska

Matsvinn är ett stort klimatproblem där enorma mängder mat slängs helt i onödan. Svinnet är stort både i producentledet och hos konsumenter. Regeringen har beslutat om en handlingsplan och nu ska arbetet sättas igång. Syre granskar vad det kommer att innebära för Stockholm och hela landet.

Sverige har åtagit sig att till 2030 halvera matsvinnet per person i butik och i konsumentledet. Handlingsplanen visar hur målet ska nås. Ett par nycklar är samverkan och större medvetenhet om problemet.

Enligt Livsmedelsverkets slutrapport för minskat matsvinn sker två tredjedelar av svinnet i konsumentledet. Därför är det viktigt att öka hushållens kunskap. Men det är inte bara konsumenternas ansvar utan hela livsmedelskedjan är en del av problemet.

Vid en närmare titt på livsmedelshanteringen går det att se problemen i alla led, redan från skörden. Svinn uppstår systematiskt innan livsmedlet ens har hunnit bli en vara, på grund av vad som ska levereras och vad konsumenter väljer att köpa. Broccoli är ett exempel där endast två vikter efterfrågas, 250 gram och 400 gram.

– Om broccolin är mindre eller större skördas den inte. Fanns det ett industriellt intresse att ta tillvara det som odlas hade betydligt mer kunnat skördas, berättade odlaren Lars Wall Persson, vd på Sydgrönt, på en kickoff i början av oktober då myndigheter och branschorganisationer deltog för att sätta igång arbetet med handlingsplanen mot matsvinn.

Broccoliexemplet kan få vem som helst att häpna. Vem är det som säger att det är just de två vikterna som efterfrågas? Är det konsumenterna eller är det enklast för handeln? Mycket handlar om att försäljningen ska vara så effektiv och lönsam som möjligt. Ekonomiska incitament har inverkan på mängden svinn. Ju högre värde en vara har, desto mindre svinn.

Rätt temperatur i kylen är en avgörande faktor för matens hållbarhet. Foto: Bertil Ericson/TT

Öka kunskapen

För att nå ett ändrat konsumentbeteende nämns datummärkningen som en av de viktigaste frågorna. Här är utmaningen att få konsumenter att inse att varan inte är förstörd bara för att datumet är passerat. Livsmedelsverkets kampanj ”Bäst före – bra efter?” är en del i det arbetet där konsumenterna ska bli bättre på att ta hand om sin mat och lita på lukt och smak istället för att stirra sig blind på ett datum.

Även medvetenheten om skillnaden mellan ”Bäst före-datum” och ”Sista förbrukningsdag” behöver ökas, där den senare handlar om att maten kan vara hälsofarlig och inte bör konsumeras medan den förra är en indikation att utgå ifrån.

Att utbilda konsumenterna för att få dem att lukta och smaka istället för att slänga skulle innebära stora besparingar. Att det slängs mycket är något som Anna Lilja, miljö- och konsumentansvarig på Konsumentföreningen Stockholm vet mycket om. Hon är tillsammans med sin företrädare Louise Ungerth pionjär inom kampen mot svinn. År 2008 tog de initiativet att sprätta upp sopor från 72 hushåll i Stockholm för att undersöka hur mycket ätbar mat det fanns i påsarna. På den tiden fanns det ingen statistik på detta område. Sedan dess har mätningar kommit igång och färska siffror över dagens svinn kommer att presenteras våren 2018.

Mer statistik finns alltså, men vi behöver fortfarande mer resurser och insikter för att nå förändring, attityden till hållbarhetsmärkning är nämligen egendomlig. De flesta vet skillnaden på de två olika datummärkningarna, ändå anger allt fler att de trots detta inte äter maten när datumet har passerats.

– Ökad kunskap leder tydligen inte alltid till förnuftiga beslut, säger Anna Lilja som förbryllas över detta motsägelsefulla beteende hos konsumenterna.

Anna Lilja, miljö- och konsumentansvarig på Konsumentföreningen Stockholm. Foto: Erik Svensson

Samarbete minskar svinn

Detta komplicerar, men när handeln satsar på frågan kan budskapet komma från fler håll och det kan bidra till större kunskap. Påminnelser om att smaka och lukta kan kombineras med ett butiksansvar där handeln upphör med kampanjer som gör att vi köper för mycket mat. Lockvaror orsakar ett ökat matsvinn i hela värdekedjan.

Med den digitala utvecklingen kommer också nya innovativa lösningar. Det blir en positiv form av lockvaror där kommunikation med kunder på kort varsel gör det möjligt att sälja produkter med kort datum.

– Detta skapar ett större engagemang bland både kunder och butiker och blir positivt för alla parter, säger Maria Smith, hållbarhetschef på Ica.

Vid kickoffen förespråkade samtliga branschaktörer vikten av samverkan i alla led. Så även Maria Smith som välkomnar fler cirkulära samarbeten för att rädda mat, som att skänka mat istället för att slänga den.

Ica samarbetar med olika organisationer som kan ta hand om maten, till exempel Matmissionen i Hägersten och Veddesta och Food to change, en ideell förening som samarbetar med butiker för att ta vara på mat för att ge vidare till sina hjältemedlemmar.

Hjältemedlemmar är en personer som har anmält sig till föreningen och har en inkomst lägre än 13 000 kronor per månad före skatt. De får på så vis ner sina matkostnader och samtidigt gör både de och handeln en viktig insats för att ta vara på maten. I dag är flera butiker från Ica med i samarbetet, bland andra Ica Hagsätra, Sjöstaden, Täby och Liljeholmen.

”Detta skapar ett större engagemang bland både kunder och butiker och blir positivt för alla parter.” Maria Smith hållbarhetschef på Ica om digitala lösningar för ökad kundkontakt kring mat och hållbarhet. Foto: Ica

Kvalitén blir lidande

Att svinnet är högre ju lägre värde en vara har är föga förvånande. Matens pris har onekligen en inverkan och vissa röster hävdar att maten är för billig medan andra att den är för dyr. Något som har ett högt värde tenderar att tas om hand bättre, men för priskänsliga grupper är förstås inte ökade matpriser något som önskas.

Hushållens matkostnader leder in på en annan konsekvens av matsvinnet – näring och kvalitet. Barnfamiljer är å ena sidan de som slänger mest, å andra sidan efterfrågar de näringsrik mat till sina barn. Mat med bra kvalitet, som till exempel ekologiska alternativ, har inte sällan ett högre pris. Att dessa livsmedel väljs bort till förmån för ett billigare och sämre alternativ hos den priskänslige är svårt att ifrågasätta. Men när var fjärde kasse som kommer in i hemmet slängs kan en fundera över hur detta svinn skulle kunna omdirigeras. Mer välplanerade inköp och förvaring av livsmedlen minskar svinn, pengar som istället kan läggas på mat med högre kvalitet.

Svenska matbutiker slänger gammal eller skadad mat för enorma summor. Mat som har skönhetsfläckar eller har passerat bäst-före-datumet sorteras ut, trots att den kan vara fullt ätbar. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Fördubblad livslängd

Rätt temperatur är en avgörande faktor för matens hållbarhet. Efterfrågan på en halvering från den i dag rekommenderade temperaturen på åtta grader till fyra grader var ett återkommande ämne på kickoffen, något som flera andra länder redan har. En sänkning innebär längre livslängd, ofta den dubbla, detta ser man om man jämför hållbarheten på till exempel mjölk. Norge som har fyra grader i sina kylar anger en hållbarhet på tretton dagar på sin mjölk, ungefär det dubbla mot Sverige för samma produkt. Och den håller längre än så, datumet är en minsta garanti.

Matsvinn handlar alltså mycket om kunskap om mat och hållbarhet. Den är mycket lägre i dag än för 30 år sedan och trenden ser tyvärr ut att fortsätta. Folk lagar mindre mat hemma, de förlitar sig på att andra gör det och kunskapen går ner. Här kan handeln göra skillnad när de möter kunder i butiken genom att utbilda och inspirera till att laga egen mat.

Föra vidare dialogen 

Vad händer nu? Respektive branschorganisation ska ha ett inledande möte med Livsmedelsverket. Då ska diskussioner av åtgärdsförslag påbörjas där dialogen ska föras vidare mellan nyckelaktörer i branschen och myndigheterna.

Krafttag hos branschorganisationer kan visa kunderna att de tar ansvar. De efterlyser å sin sida en stor och återkommande konsumentkampanj för att göra kunderna mer medvetna och kunniga.

Regeringen vill att respektive branschorganisation ska ha ett inledande möte med Livsmedelsverket. Då ska diskussioner av åtgärdsförslag påbörjas där dialogen ska föras vidare mellan nyckelaktörer i branschen och myndigheterna.

Louise Ungerth, konsult inom konsument- och hållbarhetsfrågor med drygt 20 år som miljö- och konsumentansvarig på Konsumentföreningen Stockholm, blickar nu framåt. Hon vill se att livsmedelsbranschen visar handlingskraft.

– Det är inte regeringen utan branschen som ska göra arbetet, matsvinn genereras i livsmedelsleden och då ska branschen ta ansvar, säger Louise Ungerth.

Myndigheter bör bidra till mätning och hitta gemensamma strategier och verktyg men det är upp till branschen att genomföra åtgärderna påpekar Louise Ungerth. Hon tycker att många bra saker redan sker i dag, med Stockholmsbutiker som infört lägre priser på varor som har kort datum och samarbeten med aktörer som tar vara på maten på olika sätt.

Christophe Hanson packar upp varor på Matmissionen i Rågsved 2016. En butik med billigare mat till ekonomiskt utsatta i ett samarbete mellan Stadsmissionen och Axfood. Butiken i Rågsved brann ned, men har sedan öppnat i Hägersten och Veddesta. Foto: Jessica Gow/TT

”Alla klimataspekter och ansträngningar går till spillo om
maten slängs.”

Louise Ungerth, konsult inom konsument- och hållbarhetsfrågor.

”Mindre aktörer gör mest”

Författaren bakom boken Svinnlandet och dumpstraren Andreas Jakobsson håller delvis med.

– Det finns många bra initiativ, men mest från mindre aktörer som inte gör så stor skillnad i det stora hela. När de stora aktörerna gör något mot mat- svinn lägger de nästan alltid mer resurser på att göra reklam för mat- svinnsarbetet än på att verkligen göra något.

Andreas Jakobsson tycker att det är bra att handlingsplanen äntligen ska tas fram men önskar en tydligare styrning från regeringen. Han tycker att det läggs för lite resurser på denna viktiga fråga och önskar att det ska avsättas mer pengar till Naturvårdsverkets arbete med att kartlägga svinnet.

–  Jag anser att man måste använda sig av politiska styrmedel om man ska lyckas halvera svinnet, säger han och tillägger att det är jättebra att det görs biogas av bananskal och kaffesump, men inte att göra det av fullt ätbar mat. När det görs får man igen cirka tio procent av energin som gick åt när maten producerades, vilket blir ett kretslopp där man förlorar 90 procent.

Louise Ungerth är inne på samma sak, vikten av att inte slänga.

– Alla klimataspekter och ansträngningar går till spillo om maten slängs. Börja med att inte slänga mat!

Avgörande för framgång är en kraftfull samverkan inom livsmedelskedjan för att jobba tillsammans mot målet. I vår kommer en handlingsplan att presenteras, då får vi veta hur det går med den saken och hur den utlovade halveringen ska åstadkommas.

Mindre matsvinn hemma:

• Sänk temperaturen i kylen, livsmedel som förvaras i 4°C i stället för 8°C håller nästan dubbelt så länge. Lukta och smaka, lita på dina sinnen.

• Gör matlåda av resterna. Även små portioner är värda att spara, till yngre familjemedlemmar eller som en kombination med andra rätter.

• Planera vad som ska lagas till middag, det gör det lättare att köpa det som verkligen behövs under kommande period och minskar risken för att impulsköpt mat blir över.

• Skippa butikernas lockvaror, i synnerhet kylda varor som har kortare hållbarhet riskerar att bli gamla.

• Använd din konsumentmakt! Ifrågasätt butikernas onödiga svinn och kampanjer.

• Frys in! Mat som börjar bli dålig går utmärkt att frysa in, dela frukt i mindre bitar så blir de perfekta att mixa till smoothie vid ett
senare tillfälle.


Andra artiklar inom Syre Stockholm

Glöd – Ledare

Godtyckliga åldersbeslut på liv och död

Krönika

Anteckningar från Teheran

Glöd – Debatt

Takpaket för en skönare och grönare miljö

Radar – Nyhet

”Det handlar om unga människor som dör”

Allt fler skjuts ihjäl i Stockholm. Oron växer och från båda sidor blockgränsen hörs krav…

Radar – Nyhet

Politisk strid om amorteringskrav

Radar – Nyhet

Stadsteatern stoppar stjärna efter övergrepp

Glöd – Ledare

Ett självständigt liv är poängen med assistans