– Det är ett svek mot barnen. Vi vet att barn som mår psykiskt dåligt behöver hjälp snabbt. Nu blir kön i stället längre, säger Susanne Nordling (MP), oppositionslandstingsråd, i ett pressmeddelande.

Skälet till neddragningen är att BUP, det vill säga den barn- och ungdomspsykiatri som ingår i landstingets egen verksamhet, har haft stora problem att erbjuda den förväntade vården. Detta beror i sin tur på många vakanser på mottagningarna.

– På vissa mottagningar har det varit svårt att rekrytera, säger Jessica Ericsson (L), ordförande i hälso- och psykiatriberedningen. En del av personalen har gått över till första linjens psykiatri för barn och unga, som sker på vårdcentralerna. Där behandlas inte allvarligare psykiska problem, utan det rör sig framför allt om vanliga problem som oro, sömnsvårigheter och ångest.

Innebär personalbristen att färre får göra mer jobb? 

– Ingen sitter ju och rullar tummarna. Men vi tittar på om till exempel mer administrativt stöd kan ge personalen mer tid till patienterna.

Oppositionen menar dock att de ökade köerna kommer göra det ännu svårare att behålla personal.

– Saknas det personal som kan behandla barnen behövs en satsning – inte en neddragning. Alliansen har uppenbara problem med att behålla personalen inom hela vården, säger Susanne Nordling.

Samtidigt utökar landstinget avtalet med den psykiatriska barn- och ungdomsmottagningen Prima i Handen, berättar Jessica Ericsson.

– De kommer att kunna erbjuda vård i större omfattning, för psykiatrin behövs ju så att barnen får hjälp.

Hur är situationen för barn- och ungdomspsykiatrin generellt i Stockholm tycker du? 

– Det ser bra ut jämfört med resten av landet. 89 procent får träffa behandlare inom tre månader och man kan få tid samma dag om det är akut. Det är tre mottagningar som ligger sämre till, bland annat Brommaplan, och dem kommer jag att besöka för att höra vad som funkar och inte funkar.