Mer klimatsmarta bostäder

Mycket av vår energianvändning går åt till flerbostadshus i Sverige och runt 40 procent av dem ägs av bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare. De har ofta svårt att veta vilka krav de kan ställa på energieffektiv fastighetsförvaltning och energisparåtgärder.

För att göra arbetet med detta lättare startade pilotprojektet ”Målstyrd energiförvaltning” med målet att ta fram en avtalsmodell som ska underlätta upphandling av entreprenader som leder till minskad energianvändning, lägre kostnader för energi och förbättrad inomhusmiljö.

I ett pilotprojekt testar tjugo bostadsrättsföreningar den här nya avtalsmodellen där de även fått hjälp med att göra en egen energikartläggning av sin egen fastighet.

– Fokus ligger på drift och optimering av befintliga energisystem som undercentraler och fjärrvärmesystem, ventilation och belysning. Det är ofta här de ”osynliga” och onödiga kilowattimmarna försvinner, liksom pengarna, säger Eva Jernnäs i projektet.

”Fokus ligger på drift och optimering av befintliga energisystem som undercentraler och fjärrvärmesystem, ventilation och belysning.”

Eva Jernnäs, energi- och klimatrådgivare.

Målet under ”100” kWh per kvm och år

Några som har tagit det här steget fullt ut är bostadsrättsföreningar i Hammarby sjöstad.

I Sjöstaden har arbetet med ett speciellt energiavtal pågått sedan 2014 och testats av ett tiotal föreningar. Electricity/Sjöstadsföreningen är drivande i projektet.

Hammarby sjöstad byggdes med höga ambitioner när det gäller energi-effektivitet. Det slutliga målet var att energiförbrukningen skulle komma ned till 100 kWh per kvm och år – en rejäl sänkning i förhållande till vad som gällt i andra delar av Stockholm.

Det lyckades bara i en fjärdedel av husen.  Sedan dess har Hammarby sjöstad förknippats med fukt- och mögelskador och stora glasfasader som knappast sparar energi.

Jörgen Lööf är medarbetare i Electricity och bor i Hammarby sjöstad.

– När vi för några år sedan med hjälp av Stockholm stads miljöförvaltning kartlade energianvändningen i 96 byggnader visade det sig att genomsnittet låg på 118 kWh per kvm och år. Med stora variationer från 55 till 185. Den kartläggningen ledde till att vi ställde oss frågan hur alla bostadsrättsföreningar ska komma ner ”under 100”, berättar han.

Electricity och Sjöstadsföreningen har sedan dess arbetet med nya former och nya tekniker för att hjälpa föreningarna att spara energi, pengar och miljö.

Ett led i den här målsättningen är att ta fram ett energiavtal tillsammans med entreprenörer som ska hjälpa föreningen att optimera sin energibesparing. Sedan delar entreprenören och föreningen på vinsten av besparingen. En modell är 30 procent till entreprenören och 70 procent till bostadsrättsföreningen. Avtalet ska vara i minst fem år.

Energimöten

Energiavtalet är en del i ett större projekt, ”Klimatklivet i Hammarby sjöstad” där energimöten är en viktig punkt. Energimötena arrangeras av Electricity/Sjöstadsföreningen för att få föreningar intresserade av avtalet och att få de boende engagerade i energisparåtgärder.

– Det kan handla om exempelvis vad solel, bergvärme, sjövärme eller vad energilagring kan göra för att sänka energianvändningen och på så sätt bidra till att höja marknadsvärdet på fastigheten. Föreningar får också delge varandra sina tips om vad man som förening kan göra för energioptimeringar.

Föreningarna har fått hjälp med att kartlägga bristerna i sitt energisystem. Genom att göra en energi-
kartläggning, en så kallad Ecodrive, av hela fastigheten. Från källarens undercentral, elsystem, belysning, tvättstuga, garage med mera, hela vägen upp till taket undersöker man vad som kan förbättras gällande energieffektiviseringen och vilka förnybara energikällor som kan rekommenderas.

Jörgen Lööf har gått runt i många fastigheter i Hammarby sjöstad.

– Det är inte klokt hur det ser ut ibland. Saker är felkopplade och hela energiunderhållet är eftersatt. Det beror oftast på bristande kompetens då fastighetsskötare bara gör sin lilla del och inte ser till helheten i energisystemet. Så här ser det tyvärr ut i många fastigheter i Sverige i dag, säger han.

Svårt att entusiasmera

Jörgen Lööf tycker att det kan vara svårt att få styrelser att känna lika stor entusiasm för nysatsningar inom energiområdet som han själv.

– Det finns alltid personer i en styrelse som är lite av bakåtsträvare och det kan också vara rädsla bakom om man är motsträvig till att tänka nytt.

Jesper Knutsson är forskare vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Hans forskning syftar till att förstå hushållens konsumtionsbehov vad gäller mat, energi och vatten.

Projektet i Hammarby Sjöstad har många visioner men ännu har inte så många konkreta saker hänt.

Tar det lång tid att få människor intresserade av att anamma ett mer hållbart beteende?

– Ja och nej. Jag tror inte vi ska förvänta oss av genomsnittssvensken att man i sin vardag konstant ska fundera över och värdera sina val och sin konsumtion ur ett hållbarhetsperspektiv. Hållbarhet är i första hand ett begrepp på samhällsnivå och ur individens perspektiv ofta ganska abstrakt. Å andra sidan är svensken beredd att göra ganska betydande uppoffringar både ekonomiskt och bekvämlighetsmässigt för att ”vara hållbar”, när hållbarheten är tydlig och det hållbara alternativet lyfts fram.

Jesper Knutsson tror att vägen mot hållbara hem går via smarta lösningar som gör det enkelt att välja rätt utan alltför mycket pekpinnar.

– Det smarta hållbara hemmet är för mig tjänster och produkter där ”rätt val” redan är gjort eller mycket starkt förenklat. Det är dock sant att innovationer inom hållbarhet i bygg- och bostadssektor traditionellt haft ganska svårt att nå ut på marknaden men det finns tydliga tecken på att innovationstakten och ambitionen har höjts, säger han.

”Det smarta hållbara hemmet är för mig tjänster och produkter där ”rätt val” redan är gjort eller mycket starkt förenklat.”

Jesper Knutsson, forskare vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.

”Nudging” avser design av en produkt, tjänst eller valsituation där man ”knuffar” användaren eller konsumenten att använda produkten eller tjänsten på ett visst önskat sätt eller att göra ett visst önskat val. Grundtanken är enkel; bibehåll funktion och valfrihet, men lyft fram eller underlätta önskat val och användning.

– Ett exempel kan vara att man bygger dedikerade bussfiler, sätter hållbara alternativ högst upp på menyn på restaurangen eller gör den snålspolande knappen på toaletten stor och färgglad, säger Jesper Knutsson.

Idén med ”nudging” är egentligen inte ny men termen har spridit sig och blivit en stor trend inom hållbar design, produkt- och tjänsteutveckling.

Satsning på elbilar

En annan storsatsning som initiativet Elbil2020 har jobbat med i fem år är att införa laddmöjligheter för elbilar.  Från årsskiftet finns det runt 250 laddplatser i Hammarby sjöstad.

– Hur ofta använder vi våra bilar egentligen? Den mesta tiden står de ju parkerade. Vi kan använda solel för att ladda elbilen, som i sin tur fungerar som ett energilager. Moderna elbilar kan i dag även förse fastigheten med el och kapa så kallade effekttoppar. I Utrecht, i Holland finns ett sådant initiativ, att med 200 elbilar förse en stadsdel med el.

Henric Gustafsson och Gillan Arback, som bor i Hammarby sjöstad, har kört elbil, en Renault Zoe, i nästan tre år nu. Elladdningen räcker i 15 mil och ska de göra längre utflykter så blir det hyrbil.

– Då vi inte släpper ut några avgaser och köper ren el från vår elleverantör får vi inget dåligt samvete om vi tar bilen till affären. Att köra elbil och inte släppa ut några avgaser är en stor förändring men det är absolut ingen uppoffring, säger Gillan Arback.

”Att köra elbil och inte släppa ut några avgaser är en stor förändring …”

Skalfördelar

Bostadsrättsföreningar som försöker spara energi och att påverka de boende till att använda elcyklar, elbilar med mera kan ha bättre förutsättningar för att genomföra förändringar än andra boendeformer då de är många hushåll tillsammans och mer flexibla.

– Det kan till exempel vara lättare att räkna hem en solenergiinstallation eller att ansluta till en elbilspool för en bostadsrättsförening än för en enfamiljsvilla på grund av skalfördelar. Även här tror jag dock att nudging-konceptet kan vara framgångsrikt. Folk gillar i allmänhet inte att bli skrivna på näsan. Att underlätta ett hållbart val brukar vara betydligt enklare att sälja in.

– Ska jag ge ett råd till bostadsrättsföreningar som vill ställa om till mer hållbart boende så blir det att respektera medlemmarnas individualitet. Det finns nästan aldrig en enda lösning som passar alla. Hållbarhet handlar inte heller bara om miljö, utan även om ekonomisk och social inkludering. Därför bör man erbjuda valfrihet men välja lösningar som gör det lätt att göra rätt, säger Jesper Knutsson.