För tre år sedan flydde personalen akuten på Karolinska i Huddinge. Kortare arbetstid vände utvecklingen, men nu kan en gemensam modell för alla sjukhus sätta stopp. Chefen på Huddingeaktuten vill dock ta strid.
2015 var situationen kritisk på akuten i Huddinge. Arbetsbördan hade ökat stadigt i flera år och för många blev stressen för svår.
– Vi hade uppsägningar dagligen. I och med personalbristen ökade dessutom övertiden, säger Caroline Kevin, chef för akutmottagningen på Karolinska sjukhuset.
För att möta krisen erbjöds de anställda 32,2 timmars arbetsvecka med bibehållen lön mot att de jobbade varannan helg. Och det gav resultat, menar Caroline Kevin.
– Det har tagit flera år att hämta upp den situation som var. Men nu har vi en god stämning och personalen mår mycket bättre.
För sjuksköterskornas del har landstinget nu slutit ett gemensamt kollektivavtal med Vårdförbundet som ska gälla alla sjukhus. Förhandlingar pågår om ett liknande avtal för undersköterskorna. För personalen på Huddinges akutmottagning innebär det att arbetstidsförkortningen kan försvinna.
Personallandstingsrådet Peter Carpelan (M) menar att avtalet gör landstinget till en mer attraktiv arbetsgivare och framhåller att det innebär en möjlighet för de anställda att välja hur inarbetad tid ska tas ut.
– Det är ett flexibelt avtal. Skillnaden är att du jobbar in din tid i förväg som du kan ta ut i lön, ledighet eller pension. Det är ett steg framåt för både arbetstagarna och landstinget, säger han.
Caroline Kevin är beredd att ta strid för modellen med kortare arbetstid. Det avtal landstinget nu tecknat med Vårdförbundet upplever hon som så krångligt att konsekvenserna är svåra att överblicka, men om Huddingeaktuten tvingas ansluta sig är hon orolig för att personalen flyr på nytt.
– Personalen är oroliga för att inte orka med. Om modellen innebär att man ska jobba mer är risken att folk slutar och då kan vi få svårt att hålla vår verksamhet öppen, säger hon.
