Utredningen handlar om att utveckla kemikalielagstiftningen med hänsyn till så kallade cocktail-
effekter av kemiska ämnen som förvärrar varandras farliga egenskaper. 

Istället för att som nu lagstifta om ämnen ett och ett vill regeringen även att snarlika ämnen ska kunna regleras i grupp för att underlätta hanteringen. Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, ansvarar för utredningen som ska vara klar i september 2019.

– Att vi inte tar hänsyn till komplexa blandningar av kemikalier betyder att vi systematiskt underskattar riskerna, säger Christina Rudén.

Olika ämnen i kombination med varandra är av väsentlig betydelse för bedömning om eventuella skaderisker. Som regelverket ser ut i dag bedöms ett ämne i taget och Rudén förklarar att det försvårar genomförandet av adekvata riskbedömningar eftersom vi exponeras för komplexa kombinationer av kemikalier samtidigt. 

– Mitt jobb är inte att bedöma alla typer av cocktaileffekter utan att se hur vi kan ta ett steg vidare när det gäller riskbedömning av blandningar, säger Christina Rudén.

En annan aspekt av gruppvis hantering av kemikalier är att det underlättar möjligheterna för snabbare lagstiftning mot farliga ämnen som enskilt tar lång tid att utreda.

– Att utreda ett ämne i taget tar väldigt lång tid. För ämnen som liknar varandra skulle gruppvis hantering innebära att vi snabbare kan fatta beslut om att fasa ut hela gruppen på en gång. 

Rudén nämner nätdroger som exempel, där en molekyl som är förbjuden kan ändras utan att förlora sina egenskaper. Den nya molekylen blir då laglig och måste utredas på nytt.

– Direktivet ger ingen avgränsning gällande vilka grupper av ämnen jag ska titta närmare på utan det blir en del av arbetet att bestämma var fokus kommer att ligga, säger hon.