En byggboom har dragit in över landet under de senaste åren. Men trots rekordbyggandet, bland annat i Stockholm, saknar många en bostad. I Stockholm är väntetiden på en lägenhet tio år i många förorter, innanför tullarna det dubbla. Och trots S–MP-regeringens beslut och höga tonläge mot ockerhyror och oseriösa hyresvärdar händer inte tillräckligt, anser Ann-Margarethe Livh, bostadsborgarråd i Stockholm för Vänsterpartiet.

”Det är dags att sluta fega i bostadspolitiken, halvmessyrer kommer inte lösa bostadskrisen”, skrev Livh på Aftonbladets debattsida i våras.

Hyresgästföreningen frågar sig i en ny rapport ifall nyproduktion och renoveringar av befintliga hyresrätter har blivit ”en för lönsam affär” som tränger undan långsiktigt hållbara investeringar i bostäder med rimliga hyror som alla har råd med.

”Störst är skillnaderna i storstäderna och i Storstockholm är skillnaden allra störst. Där är hyran i en nybyggd 70 kvm lägenhet nästan 11 000 kronor, medan månadskostnaden i en lika stor nybyggd bostadsrätt stannar på 6 400 kronor”, redovisar Hyresgästföreningen med siffror hämtade från Statistiska centralbyråns senaste hyresstatistik.

Marknadshyror lösningen?

I Vägen till marknadshyror, en ny rapport från Timbro, menar författarna emellertid att den ineffektiva användningen av det existerande beståndet bidragit till snedfördelningen på marknaden och stänger människor ute. Förstahandskontrakt kan liknas vid en staplad silverservis som vaktas noga av sina innehavare, och att ställa sig i bostadskö så tidigt som möjligt ”är avgörande för att nå ett av dessa kontrakt”.

”Betalningsviljan hos de som inte redan har tillgång till ett förstahandskontrakt tas inte hänsyn till. Förändringarna är således, för att komma åt insider–outsider-problematiken, långt ifrån tillräckliga, och kommer inte att påverka kötider, svarta marknader eller tomträttssubventioner. Anledningen är enkel – hyresrätterna kommer fortfarande inte att erkännas det värde de egentligen har. De som står utanför ska subventionera de som är innanför”, summerar rapportförfattarna.

Estrid Faust, skattejurist och fristående debattör med politisk bakgrund i Centerstudenter, är en av författarna och menar att bruksvärdesprincipen har lagt sig som ”en våt filt över marknaden”. Marknadsanpassade hyror skulle göra det mer lönsamt att bygga hyresrätter, vilket skulle medföra att kommuner slipper subventionera miljardbelopp för marker som upplåts för byggen av hyresrätter.

– En signifikant del av dagens bostadsbrist bottnar i ett ineffektivt utnyttjande av det existerande beståndet, och inte bristen på nybyggnation, säger hon till Syre.

”En signifikant del av dagens bostadsbrist bottnar i ett ineffektivt utnyttjande av det existerande beståndet, och inte bristen på nybyggnation.”

Hyresrätten hotad

Båda sidor om debatten tycks i alla fall vara eniga om att bostadsbristen måste bekämpas. Men där förespråkare för marknadshyror ser en uppluckrad och mer tillgänglig bostadsmarknad ser kritiker kortsiktighet i stället för långsiktighet. Fri hyressättning skulle bana väg för marknadshyror men i samma veva försämra konsumentskyddet, vilket vore ett dråpslag mot alla unga vuxna utan egen bostad, menar Hyresgästföreningen i sin rapport.

”Långsiktigt är fastigheter en väldigt bra investering och bostadshyresfastigheten är i dag en trygg produkt att äga och förvalta. Konceptrenoveringar är däremot en mer kortsiktig affärsmodell som kräver en exitmarknad för att realisera det tillfälliga vinstfönster som öppnas. Består denna exitmarknad av pensionsfonder kommer det att bli ett samhällsekonomiskt problem. Och med detta är hyresrättens konkurrenskraft i framtiden hotad”, summerar Hyresgästföreningen i sin rapport.

Behov av helhetspolitik

Bostaden har en central punkt i såväl människors liv som samhällsbyggen. Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, efterlyser en tydlig framtidssyn. I välfärdstänkandet är det just nu väldigt mycket lappa och laga, menar han.

– Laga ska man förstås göra, men vi behöver också uppfinna helt nya system som säkrar en bred uppslutning, precis som tanken var från början. Då får man inte stirra sig blind på enbart de allra mest fattiga och utsatta. Det gäller att bygga ut de breda välfärdssystemen inom områden som utbildning, bostäder och arbetsmarknad, säger Salonen till tidskriften Verdandisten.

Som Syre tidigare rapporterat om (12/10) ökar antalet hemlösa barnfamiljer i Stockholmsregionen och Stockholms stadsmissions nysläppta årsrapport bekräftar att det handlar om en nedåtgående spiral utan synbart slut.

– Problemet är att det byggs för dem som redan har det ekonomiskt väl, det byggs inte för låginkomsttagare, säger Jonas Wihlstrand, socialchef på Stockholms stadsmission, till P4 Stockholm.

Enligt Stadsmissionen står bostadsförsörjningen inför en kollaps som i det långa loppet riskerar att kasta dagens drabbade barn in i en framtid präglad av ohälsa och fattigdom som vuxna.

”Politisk ovilja”

Enligt Estrid Faust beror bostadssegregationen på politisk ovilja till förändringar och att Sverige låter bli att lyssna till kritiken mot svensk bostadspolitik som hörs från tunga aktörer inom OECD och från inhemska nationalekonomer. Systemet, som det ser ut nu, tvingar in samhällets ekonomiskt och socialt svagaste grupper i otrygga boendelösningar, exempelvis andrahandskontrakt, menar hon. Frågan är då varför hyresregleringar har förblivit en maktfaktor inom svensk bostadspolitik.

– I svensk politik finns en djupt liggande tanke om att kollektiva förhandlingar – den svenska modellen – är det enda rätta när det kommer till att skydda svagare parter på stora marknader. Både hyresförhandlingslagen och den arbetsrättsliga motsvarigheten tillkom under politiska vänstervindar på 1970-talet, säger Estrid Faust.

På framtidens boendemarknad hoppas hon däremot se hög rörlighet och låga trösklar.

– De enskildas trygghet ska säkras då hyror för befintliga hyresgäster inte får höjas hur som helst – men hyresgästers rätt att för all framtid bo artificiellt billigt ska inte gå före andras rätt att få något boende alls, säger Estrid Faust till Syre.

Enligt Rickard Engström, doktorand vid KTH, har de svarta hyreskontrakten redan skapat ”indirekta marknadshyror” i Stockholm.

”För att lösa problem måste antingen samtliga hyreslägenheter förmedlas av bostadsförmedlingen eller så måste hyrorna marknadsanpassas”, skrev Engström på SvD Debatt.

Strider mot ockerhyror

Regeringen har aviserat hårdare tag mot oseriösa hyresvärdar, bland annat möjligheten att frånta dem rätten att hyra ut, samt göra det enklare att få tillbaka pengar för ockerhyror. I Stockholm har tre jurister tagit upp striden mot oskäliga andrahandshyror med målet att sjasa iväg ”olagliga hyror”. Och att det finns att göra har juristen Daniel Parolin, en av initiativtagarna till Orimlighyra.se, blivit varse.

– Vi får fått in ett tjugotal anmälningar på tre veckor. Vi ser ofta hur studenter tvingas betala 12 000 i månaden för lägenheter utanför stan. Det är mer än hela studiemedlet, säger han till Mitt i.

Utöver ockerhyror görs och tvättas stora pengar på svarta hyreskontrakt. I dag är det brottsligt att sälja hyreskontrakt, inte att köpa. Ett sätt att komma åt problemet vore en kriminalisering av köp av svartkontrakt, föreslår Fastighetsägarna, Hyresrättsföreningen och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (Sabo) på DN Debatt:

”Det måste finnas kännbara sanktioner även på köparsidan. I breda samhällsgrupper verkar det numera vara accepterat att köpa en hyresrätt och det kan dessutom i vissa grupper vara ett sätt att tvätta pengar. Samhället måste markera kraftigt mot den olagliga handeln.”

I en analys i samma tidning kritiserades förslaget, bland annat för att inte angripa roten till problemet: att den svarta marknaden är en följd av en icke-fungerande vit marknad. Och återigen är det hyresregleringen som hamnar i skottgluggen:

”Hyresregleringen hämmar rörligheten på bostadsmarknaden, de hårda krav som ställs på bostadsbyggandet och höga markpriser bidrar till att göra nyproduktionen så dyr,” skriver Dan Lucas, ekonomireporter för DN, i en kommentar.

”Vi ser ofta hur studenter tvingas betala 12 000 i månaden för lägenheter utanför stan. Det är mer än hela studiemedlet.”

”Hyresrättskarriär”

Innehavare av förstahandskontrakt lyfter ofta fram tryggheten när de får frågan om den största fördelen med att bo i en hyresrätt. Det finns tillgång till tvättstuga, störningsjour, portingångar städas och rabatter ansas. Luba Shapiro Nikulina lever i en förort söder om Stockholm och har liksom många andra kommit över ett förstahandskontrakt genom bostadsköande och några vändor in och ut ur andrahandslägenheter och rivningskontrakt.

– Fördelen är vissheten att jag har någonstans att bo. Jag är väldigt tacksam för att ha en bostad i Stockholm, det är en galen marknad, säger hon.

Tillsammans med sambon Petter Eriksson har de två barn och uppskattar rättigheterna som följer med förstahandskontraktet, men det gäller samtidigt att ha tur med värden.

– Vi är nöjda med lägenheten men läckage åtgärdas inte samtidigt som hyror höjs utan att något görs åt tvättstugan eller porten. Det är mycket som kunde vara bättre, säger han.

När bostadsruschen pågick för fullt kände Petter en stress och upplevde att han bara stod bredvid och såg på medan vänner och bekanta gjorde bostadskarriär och gjorde stora ekonomiska vinster. Nu, sett i backspegeln, är han glad att de fortfarande bor i sin trerummare på sjunde våningen.

– Vissheten att slippa ha gjort en minusaffär känns bra utifrån frågetecken om morgondagens bostadsmarknad och eventuellt sjunkande priser. Det som också känns bra är att vi kommer ha råd att bo kvar i lägenheten. Även om räntor eller amorteringskrav höjs, säger han.

Liksom Luba vittnar Petters bostadshistoria om osäkerhet, mekande och många flyttar till och från student- och andrahandslägenheter innan han kom över ett förstahandskontrakt. Luba ångrar också att hon inte investerade och gjorde ”bostadskarriär när temperaturen på bostadsmarknaden steg”. Nu är det för sent och för dyrt, tror hon men tillägger att fördelarna med att ha gjort ”hyresrättskarriär” också är många:

– Du kan sitta lugnt i båten och veta att du har någonstans att bo. Att ha tillgång till en hyresrätt innebär en jättetrygghet, säger hon.