Årets hyreshöjning landade på 1,3 procent för almännyttan i Stockholm. För lågt, anser Fastighetsägarna och kritiserar Hyresgästföreningen.
Sent omsider är hyresförhandlingarna för Stockholms kommunala bostadsbolag avslutad. Fastighetsägarna menar att den fastslagna höjningen på 1,3 procent är alldeles för låg och saknar koppling till den samhällsekonomiska utvecklingen. Man anser också att det saknas både praxis för överenskommelser och en fungerande tvistelösning när parterna inte kan enas.
– Avsaknaden av en tvistelösning gör att Hyresgästföreningen kan ignorera fastighetsägarnas argument och låta tiden gå. Förr eller senare tvingas fastighetsägarna att acceptera det bud de fått. Alternativet är ju att höjningen uteblir helt och hållet, säger Nathalie Brard, hyresmarknadschef på Fastighetsägarna Stockholm i ett pressmeddelande.
Per Björklind, förhandlingschef på Hyresgästföreningen region Stockholm är däremot nöjd med avtalet.
– Det ligger i linje med vår bedömning av hur kostnaderna kommer att gå upp under 2018. Vi är ju framför allt på hyresgästernas sida, sedan tar vi ett ansvar så att bolagen kan bedriva sin verksamhet rent ekonomiskt.
Parterna har gjort skilda bedömningar vad gäller hyresgästernas löneökningar och den allmänna kostnadsutvecklingen, konstaterar Per Björklind.
– Ofta är det så att hyresgäster har en annan inkomst än bostadsrättsägare och villäagare, och då tycker vi att man ska ta hänsyn till det. Förhandlingarna drog ut på tiden mycket på grund av att våra bud låg för långt ifrån varandra från början. Och då är det ju svårt att komma överens.
Fastighetsägarna förespråkar att en oberoende instans för tvistelösning ska inrättas.
– Det är vår förhoppning att vi ska lyckas komma överens med Hyresgästföreningen om hur en sådan tvistelösning ska utformas. Lyckas vi inte med det räknar vi med att lagstiftningen ändras på ett sätt som gör den årliga förhandlingen till en förhandling mellan jämbördiga parter, säger Nathalie Brard.
– Jag tycker för det första att man behöver få till ett bra tvistelösningsorgan, om man som slutkläm även har möjlighet att kalla in en oberoende tvistelösare, det kan vi absolut diskutera. Men det kan inte ske på vilka villkor som helst, säger Per Björklind.
