Om vi pratar om det svåra. Då kan självmorden minska och den psykiska ohälsan bekämpas. Det menar psykologen Jenny Jägerfeld som tar sig an det allra mörkaste – med en rejäl skopa humor i en ny barnbok.
12-åriga Sasha har bestämt sig, hon ska bli en comedy queen. Hennes mamma tog sitt liv och har fått så många att gråta. Sasha ska få alla att skratta. Humorn blir hennes strategi för att tackla sorgen och leva vidare. Och författaren Jenny Jägerfelds sätt att närma sig det kanske svårast tänkbara temat.
Hon ser faror med de tabun som finns kring psykisk ohälsa och vill så gärna bidra till att göra det lättare att prata. Både om att själv må dåligt och om sorgen för efterlevande.
– Det finns så mycket skam. När det handlar om tankar och känslor finns det en idé om att man borde kunna ”skärpa sig”. Har du brutit benet är det ingen som ifrågasätter det, säger Jenny Jägerfeld.
Skammen kring psykisk ohälsa och självmord har djupa rötter, konstaterar hon. Under lång tid sågs den som tog sitt liv som så syndig att hen inte fick begravas på kyrkogården. Att må psykiskt dåligt har också tolkats som svaghet och det gör oss rädda.
– Det kan vara svårt både att erkänna sin egen svaghet eller skörhet och att möta andras.
Samtidigt skickar samhället signalen att det är skillnad på fysisk och psykisk ohälsa, menar Jenny Jägerfeld.
– För fysisk vård gäller högkostnadsskyddet. När det gäller psykisk vård kan man få några samtal med psykolog på vårdcentralen, men behöver man långvarig terapi hjälper inte samhället till.
Självmorden har minskat med ungefär en femtedel de senaste femton åren. Men det gäller inte ungdomar. Bland dem under tjugo år – med svenskt personnummer – har under lång tid mellan fyrtio och femtio tagit sitt liv varje år. Och ungas psykiska ohälsa skenar. På tio år har den mer än fördubblats i gruppen under arton år, enligt Socialstyrelsen.
Psykologin riktar oftast blicken mot individer och mot familjer och andra mindre konstellationer. Men utan samhällsperspektiv kan vi inte förstå varför ungas ångest och depressioner skjuter i höjden, menar Jenny Jägerfeld.
Hon ser unga som kläms mellan å ena sidan individualistiska ideal om framgång och lycka, å andra sidan ett nytt slags klassamhälle där många får kämpa hårt för att stå på egna ben.
– För femtio år sedan kunde man få jobb direkt. Nu är man ofta rätt fattig mellan tjugo och trettio. Man kanske pluggar, är sjukskriven och arbetslös om vartannat. Samtidigt är vårt skyddsnät fortfarande uppbyggt utifrån det gamla sättet att etablera sig.
Välfärdens resurser påverkar också vår psykiska hälsa, från att vi är små, enligt Jenny Jägerfeld.
– När man klämmer in fler barn i förskolegrupperna ökar halten av stresshormonet kortisol i barnens blod som kan bli oroliga eller rastlösa.
Polotröjor, Titanic och elevledda utvecklingssamtal. Det finns oändligt med saker att skoja om för Sasha, huvudpersonen i barnboken Comedy queen som släpps i dagarna. Humorn, mitt i det svåra, är något Jenny Jägerfeld både använt själv och sett klienter ta till. Inte för att skyla över mörkret, utan för att få en paus ifrån det, få perspektiv och orka lite till.
– Man kan få syn på sig själv utifrån. Man kanske befinner sig i sitt livs kris och ska vara en duktig klassförälder som ordnar en sätt-svans-på-grisen-tävling. Ibland kan det finnas ögonblick där man ser det absurda och få lite distans en stund.
