Glöd – Debatt

Fiskar är inte våra att äta

”Äter du inte fisk?” frågade den unga killen mitt emot mig. På hans tallrik låg en panerad fisk med kokt potatis och dillsås. ”Nej”, sa jag. ”Jag äter inte djur.” Det var den andra dagen av mitt fängelsestraff på anstalten Tillberga utanför Västerås. Killen med den panerade fisken visste med säkerhet inte att jag satt inne för att ha befriat en regnbågslax från en fiskodling utanför Norrtälje en vacker augustinatt 2015. Med aktionsgruppen Tomma burar utförde jag en fiskfritagning för att med civil olydnad utmana fiskindustrins dödande.

Enligt studier hör fiskar i fiskodlingar till de djur som lider allra svårast inom djurindustrin. ”Men de är ju bara fiskar. Är de inte mer lika grönsaker än djur?” tänker nog många. Ordet ”odling” i fiskodling leder ju snarare tankarna till odling av växter än en plats där kännande varelser föds upp.

Hade min medfånge ätit med lika god aptit om han hade läst den senaste forskningen kring fiskar? Den visar övertygande att fiskar har förmåga att känna smärta, att de har stor kapacitet för inlärning, ett imponerande minne och att många fiskarter kan använda verktyg, något som man länge inom vetenskapen trodde vara människan förbehållet.

Hade min medfånge sett annorlunda på sin panerade måltid om han visste att fiskar medlar vid interna konflikter? När två ciklider bråkar går en annan ciklid emellan och avbryter bråket utan att ta någons sida.

Hade fisken smakat annorlunda om han vetat vilka mästerverk vissa fiskar skapar? Blåsfiskar av hankön har setts göra symmetriska konstnärliga mönster på sandbottnen. De kan spendera timmar på sitt konstverk och använder snäckor som dekoration. En av funktionerna med dessa sandtavlor är att attrahera honor och om kärleksinviterna är framgångsrika kommer hon att lägga sina ägg i mitten av konstverket.

”Om det finns någon sammanfattande slutsats vi kan dra från den nuvarande forskningen på fiskar så är det denna: fiskar är inte bara vid liv, de har liv. De är inte saker, de är individer med personlighet och relationer.” skriver Jonathan Balcombe, en av världens främsta fiskforskare, i boken What a fish knows — the inner lives of our underwater cousins.

På senare år har frågan om djurens rättigheter gått framåt. Fler och fler minskar eller utesluter helt köttätande för att de inte vill bidra till lidande för djuren. ”Jag äter inte kött, ja, förutom fisk” säger allt fler. Vår brist på empati med fiskar kan ha att göra med vi inte kan höra deras skrik eller att vi inte kan se några tårar när deras munnar penetreras av krokar eller när de rycks upp från haven. ”Fiskar är alltid i ett annat element, tysta och oleende, benlösa och med döda ögon” skriver Jonathan Safran Foer i Äta djur.

Sedan barnsben har vi lärt oss att behandla fiskar som en resurs som endast är till för oss att konsumera och njuta av. Det har möjliggjort att fiskar i dag är den mest exploaterade kategorin av alla djur på jorden. Men vi är inte tvungna att se på fiskar som mat. Med den nya vetenskapen om fiskarnas komplexa liv kan vi utveckla ett helt nytt förhållningssätt till våra förfäder i haven. Istället för att panera dem kan vi fortsätta att studera deras fascinerade liv och låta dem leva i fred i deras rätta element.

Andra artiklar från Syre Stockholm

Karolinskas direktör säger upp sig

Radar – Nyheter

Hög tid för vintersådden

Radar – Nyheter Snart hög tid att plocka ihop utemöbler, trädgårdsgrejer och resterna av sommarens odling. . . Men misströsta inte – odlingssäsong nummer två väntar runt hörnet. Inom kort är det hög tid att börja peta ner fröer i jorden igen.

Snart tuffare krav på friskoleägare

Radar – Nyheter Utdrag ur brottsregistret. Koll hos Skatteverket och Kronofogden. De som vill äga och driva friskola kommer att bli granskade från och med nästa år. Skolinspektionen förbereder som bäst den nya lämplighetsprövningen.

Älg skjuten på Södermalm

Radar – Nyheter

Fastighetsjätte tar över i Slakthusområdet

Zoom

Pris mot mutor, diktatur och ökenutbredning

Radar – Nyheter De har fått till över 300 fällande korruptionsdomar, fängslats för sin kamp för mänskliga rättigheter och hindrat ökenutbredning i Afrika. Nu får de årets Right Livelihood-pris för sina insatser.

Han har hjälpt tre från döden

Radar – Nyheter Utan naloxon hade Markku Virtanen sannolikt inte varit i livet i dag. Nyligen räddade han själv en kamrat med hjälp av nässprejen som Stockholms landsting delar ut till människor som använder droger.