Startsida - Nyheter

Zoom

Enklare vardag i kollektivhus

Intresset för att bo i kollektivhus i Stockholm ökar. Många lockas av vardagsgemenskapen och att slippa laga mat varje dag. I dag finns det olika typer av kollektivhus i Stockholm. Och det planeras för fler.

På utsidan ser det ut som vilket bostadshus som helst. Men så fort man kommer innanför porten får man syn på lapparna. Veckans matsedel, planeringsschema och en lapp om AD = After dinner. ”Vuxenpub i pianobaren efter middagen! Häng tillsammans istället för hemma!”

Kollektivhuset Kupan ligger i Älvsjö, tio minuter från T-centralen med pendeltåg. Det byggdes 1986 och består av två femvåningshus med 52 lägenheter. Här bor cirka 70 vuxna och 40 barn.

Doften av palak paneer sprider sig i hallen. I storköket fräser Lisa Westfelt kumminfrön och lök på en stor stekhäll. De är tre som hjälps åt att laga mat i dag.

Maten har planerats i förväg av någon som tagit fram ett recept, handlat och sett till att alla ingredienser finns på plats.

Anna Liljander står och skalar morötter. Hon har bott i Kupan i 22 år och förklarar hur systemet kring matlagningen är uppbyggt. Utöver dem som lagar maten finns planerare, serverare, placerare (placerar ut matpassen) och diskare. De vuxna betalar 35 kronor och barnen lite mindre beroende på ålder. Blir det mat över säljs det restportioner för 25 kronor.

– Vi har provat lite olika varianter, tidigare hade vi matlag. Men det här systemet fungerar bra. Det går runt precis.

Vid sextiden har de flesta som ska äta kommit. Maten ställs fram på ett bord. Barnen springer runt och leker. Några tar med sig sin mat upp till lägenheten.

Simone Pierick, 37 flyttade in i huset för ett och ett halvt år sedan med sin man Anders och treåriga Dalia och Flora, sju månader.

– Jag har blivit nöjdare med livet sedan vi flyttade hit. Tidigare saknade jag de små kontakterna i vardagen. Då var man tvungen att boka in långt i förväg om man skulle träffa någon. Här knackar man bara på grannens dörr.

Som småbarnsförälder tycker hon att det är skönt att slippa tänka på maten och handla på väg hem från förskolan. Hon och andra småbarnsföräldrar i huset har stort utbyte av varandra och hjälps åt med hämtning och barnpassning.

– Det finns alltid andra barn att leka med. Dalia har en kompis som är som ett syskon. De går på samma förskola och leker hela tiden.

” Jag har blivit nöjdare med livet sedan vi flyttade hit. Tidigare saknade jag de små kontakterna i vardagen.”

Simone Pierick flyttade in i huset för ett och ett halvt år sedan med sin man Anders, treåriga Dalia och Flora, sju månader.

Gemensamma utrymmen

Simone tycker också att det är praktiskt att äga saker tillsammans. På de 500 kvadratmeter gemensamma ytorna finns förutom matsal och storkök en målarateljé, keramikverkstad, piano, bibliotek, tv/datarum, skrivare, lekrum, gym, bastu, skänkes/byteshörna, verkstad med slagborr, cirkelsåg och fräs.

– I ateljén kan barnen måla fritt och kladda hur mycket de vill. Och matsalen får man låna om man till exempel ska ordna fest eller kalas.

Det som krävs av Simone är städning av trapphuset en gång om året, att hon varannan vecka deltar vid matlagningen och städansvar för ett område i de gemensamma utrymmen var sjunde vecka. Men ingenting är skrivet i sten.

– Man kan sälja sina pass för 100 kronor i timmen. Och om du är sjuk eller äldre finns det lättare uppgifter.

Nanushka Yeaman, 41, har barn i samma ålder som Simone. Innan hon flyttade till Kupan för två och ett halvt år sedan bodde hon i Sickla. En journalistkompis som visste att hon var ensamstående tipsade om Kupan.

– Det här är ett helt annat liv. Jag känner mig aldrig ensam här. Barnen har det bra och jag har grannar som jag bondar lite extra med.

Tillsammans med andra småbarnsföräldrar i huset har hon haft danceoke och ”babyspa” i bastun. Hon är med i husets filmklubb och brukar gå på yogapassen. Nanushka uppskattar att det bor så många i huset med stor kompetens inom så många olika områden. Pensionären Eva är filmnörd som hon själv.

– Och så finns det folk som jobbar på Brå och Kemikalieinspektionen och som är väldigt samhällsmedvetna och bryr sig om vad som händer i Älvsjö/Solberga.

På senare år har det förekommit skottlossning i området. Och nyligen beslagtogs vapen i Älvsjö centrum. Men istället för att låta sig avskräckas startade Nanushka tillsammans med andra i huset en Facebookgrupp för att skapa en tryggare stadsdel och engagera Älvsjöbor i positiva aktiviteter i området. Gruppen har bland annat lett till att de arrangerade en barnfestival med barnjazz, dansföreställning, minidisco och minilopp i Sjörövarparken, där det hittats kanyler.

– Jag tror att det är väldigt bra att ha ett kollektivhus i det här området eftersom det kan bidra till att sprida trygghet och engagemang.

Simone Pierick tycker att hon fått mer tid för familjen sedan de flyttade till Kupan. Jan-Åke Eriksson

Kommunalt och privat

I Stockholm finns det ett 20-tal kollektivhus. Många byggdes under 80-talet då det uppstod en rörelse för att bo i gemenskap och de kommunala bostadsbolagen fick i uppdrag av politikerna att bygga.

I dag är elva kollektivhus i Stockholm kommunalt ägda och resten privata. De kommunala bostäderna förmedlas antingen genom den vanliga bostadskön eller av kollektivhusen själva. De privata läggs oftast ut på marknaden och säljs som bostadsrätter.

Ett problem, särskilt i attraktiva områden, kan vara att bostadsbristen i Stockholm lockar människor som egentligen inte är intresserade av att bo i kollektivhus. På Kupan, som är en bostadsrättsförening, har man satt upp lappar i hissen så att de som kommer på visningar förstår att det är ett kollektivhus.

Efterfrågan ökar

Föreningen Kollektivhus NU jobbar för att förbättra valmöjligheterna på den svenska bostadsmarknaden att bo kollektivt. De stöder existerande kollektivhus och grupper som arbetar för att skapa nya.

Enligt ordförande Ulrika Egerö har intresset bland människor i ”andra halvan av livet” (från 40 och uppåt) alltid varit stort.

– När man närmar sig pensionen och arbetsgemenskapen är på väg att avvecklas kan det kännas tryggt att få en ny gemenskap. I ett kollektivhus får man social och intellektuell stimulans, möjlighet att ingå i ett sammanhang och inte minst sällskap vid middagsbordet.

De senaste fem-tio åren har även intresset och efterfrågan hos andra grupper ökat.

– I dag är det många fler som känner till att de finns. Folk behöver det i sin stressade vardag. Dessutom har det blivit en trend de senaste åren att söka mer gemenskap, säger hon.

Ulrika tycker att samhället skulle tjäna på att det byggdes fler kollektivhus både ekonomiskt, socialt och ur ett hållbarhetsperspektiv.

– Man spar mark i storstäderna, delar på prylar, slänger mindre mat och känner sina grannar vilket ger trygghet.

I sitt examensarbete på KTH gjorde planarkitekten Fredrik Sundberg en mätning av kollektivhuset Färdknäppens ekologiska fotavtryck. Studien visade att Färdknäppens invånare använde cirka 20 procent mindre energi jämfört med hushåll i samma ålder i vanligt boende, och även mindre vatten. Gemensam matlagning i det stora köket fem dagar i veckan istället för i 43 egna små kök liksom mindre boendeyta per person bidrog till att koldioxidutsläppen blev ett helt ton lägre.

”I en stad som Stockholm måste det finnas olika typer av boende, anpassat till människors behov och åsikter.”

Ann-Margarethe Livh (V), bostadsborgarråd Stockholms stad. 

Politiska styrmedel

I Stockholm är det Familjebostäder som fått i uppdrag av Stockholms stad att bygga alla kollektivhus. Men det finns också privata bolag som intresserar sig eftersom det verkar bli mer och mer ekonomiskt lönsamt.

– Det behövs många fler kollektivhus. Men det har varit så bråttom att bygga nya bostäder i Stockholm att bolagen inte haft tid, säger Ulrika Egerö, som tycker att politikerna borde trycka på ännu mer i frågan.

Bostadsborgarrådet i Stockholms stad, Ann-Margarethe Livh (V) är positiv.

– I en stad som Stockholm måste det finnas olika typer av boende, anpassat till människors behov och åsikter. Just nu finns en stor efterfrågan på kollektivhus och då ska vi försöka bygga för dem.

Under de åtta åren med borgerligt styre (2006–2014) var det stopp i byggandet. Men i dag har både Liberalerna och Centerpartiet skrivit in i sina förslag till budget att de vill ha fler kollektivhus.

– Det var olyckligt att det blev en så lång paus. Min uppfattning är att det ska vara en kontinuerlig produktion.

Vad kan du som bostadsborgarråd göra för att det ska byggas fler kollektivhus i Stockholm?

– Eftersom vi styr de kommunala bolagen med ägardirektiv kan vi skriva in att Familjebostäder ska fortsätta ta fram kollektivhus. Och det har vi gjort.

Ägardirektivet gäller hela mandatperioden. Det innebär enligt Ann-Margarethe Livh att planeringen av kollektivhus pågår kontinuerligt – även om processen är lång. Först måste bolaget hitta lämplig mark, sedan behövs det en förening som bostadsbolaget kan samarbeta med. Just nu bygger Familjebostäder ett nytt kollektivhus i Hägerstensåsen med inflyttning 2019.

– Utmaningen är att försöka hålla nere kostnader och hyror, säger hon.

Nanushka Yeaman bor i en lägenhet på cirka 55 kvadratmeter. Eftersom Kupan är en bostadsrättsförening har hon köpt den. Månadsavgiften är hög, 4 550 kronor, men hon tycker att alla gemensamma ytor är värda priset.

Om kollektivhus och Kupan

Möten med starka känslor

Ibland uppstår meningsskiljaktigheter. Första gången Nanushka var på ett husmöte blev hon lite chockad. Det var mycket starka känslor. Konflikterna rör sig mest mellan ”omdanarna och traditionalisterna”, enligt Nanushka och Simone. Eller mellan ”husmansgänget och vegogänget”.

– Det finns en stor keramikugn som inte används särskilt ofta som till exempel skulle kunna byggas om till musikstudio, säger Nanushka.

Medan det tuggas ris och palak paneer vid middagsbordet manifesteras skillnaderna i en diskussion om ett staket. Småbarnsföräldrarna vill skriva en motion till nästa husmöte om att bygga ett staket runt trädgården så att det blir mer skyddat för barnen. Men en av de äldre är inte övertygad. Han vill inte att kollektivhuset ska bli ett ”gated community”.

Diskussionen håller sig på en sansad nivå. De håller med varandra om att man kan överse med en hel del eftersom fördelarna väger tyngre.

– Jag är otroligt nöjd med att ha flyttat hit. Jag tror man skulle kunna lösa så många problem om det satsades mer på kollektivhus. Till exempel problemet med ensamheten i Stockholm. Det här är verkligen framtiden, säger Nanushka Yeaman.

Kollektivhus i Stockholm med omnejd:

Det finns många roliga utrymmen för barnen. Benjamin och Dalia har blivit som syskon. Jan-Åke Eriksson
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV