Radar – Nyhet

”Det handlar om unga människor som dör”

Allt fler skjuts ihjäl i Stockholm. Oron växer och från båda sidor blockgränsen hörs krav på hårdare tag. Men brottsbekämpning är mer komplicerat än så, menar forskare.

Allt fler skjuts ihjäl i Stockholm. Oron växer och från båda sidor blockgränsen hörs krav på hårdare tag. Men brottsbekämpning är mer komplicerat än så, menar forskare.

15 döda i 105 skjutningar hittills i år. Det var enligt polisens statistik facit för Stockholms län – vid månadens början. Så sent som under natten till tisdagen hittades en man ihjälskjuten i ett förråd i Upplands Väsby.

De senaste åren har antalet skjutningar i länet varit på en historiskt hög nivå och 2017 ser ut att bli det mörkaste året hittills. Även om skjutningarna ägt rum runt om i Stockholmsområdet fokuseras mycket av debatten till socialt utsatta områden.

I början av september öppnade justitieminister Morgan Johansson (S) för visitationszoner i utsatta områden, där polisen kan visitera människor utan brottsmisstanke. Lite senare i höst föreslog 20 moderata riksdagsledamöter att sätta in militär i förorter med hög brottslighet.

– I utanförskapsområdena förlorar vi varje dag ungdomar till de kriminella gängen. Även om vi säger att vi ska satsa si och så mycket på fler poliser tar det kanske 5–7 år innan vi har dem på plats. Det har vi inte tid med, sa Mikael Cederbratt, en av ledamöterna bakom förslaget, till Sveriges radio ekot när förslaget presenterades.

Ilyas Hassan är en av talespersonerna för nätverket Förorten mot våld som bildades efter att två bröder skjutits ihjäl i Rinkeby i december förra året. Han reagerar starkt mot förslagen.

– Man betraktar de som bor i de här områdena som kriminella. Det är farligt på sikt.

Ilyas Hassan får stöd av Tove Pettersson, professor i kriminologi vid Stockholms universitet. I ett projekt följde hon lokala poliser i socialt utsatta områden och såg betydelsen av att vara på plats och arbeta långsiktigt.

– Det handlade om att vara närvarande och bygga relationer. De lokala poliserna kunde både få mer information och lösa saker mindre våldsamt än vad poliser som inte kände området kunde, säger hon.

Och om polisen lyckas hålla nere våldsanvändningen kan man slippa att eskalera konflikter, menar hon.

– För att undvika exempelvis kravalliknande situationer behöver polisen ha legitimitet. Och för att få det kan man inte vara hur repressiv som helst, för då möter man alltmer motstånd, säger Tove Pettersson.

Ilyas Hassan är djupt bekymrad över brottsutvecklingen i flera av storstädernas förorter, inte minst det ökande antalet skjutningar. Han talar om en nationell kris.

– Man måste se skjutningarna som något som berör alla. Idag försöker man förminska problemet och säga att det här bara är ett problem för vissa kriminella, som att det skulle vara okej att de mördas. Det handlar om unga människor som dör.

För att få bukt med skjutningarna måste man förstå orsakerna, poängterar Ilyas Hassan.

 

Ilyas Hassan Foto: Privat

– Vi kräver en haverikommission som utreder varför myndigheter misslyckats med att utföra sina uppdrag, inte minst vad gäller att lösa de mord som begåtts, säger han.

Ilyas Hassan ser en tydlig koppling mellan ökat våld och ojämlikhet. Lösningarna ligger i att åtgärda arbetslöshet, trångboddhet och ojämlika skolor, snarare än i ”hårdare tag”, menar han.

Tove Pettersson delar bilden av att generella insatser mot de sociala orsakerna till kriminalitet är centrala. Men hon understryker också att det går att vända tillbaka dem som redan slagit in på en kriminell bana. Och eftersom brottslighet för med sig så höga kostnader lönar det sig att inte ge upp, även krasst ekonomiskt.

– Om bara en liten del av dem som insatserna riktas mot slutar att begå brott kan det ändå vara samhällsekonomiskt lönsamt. För de som redan på högstadiet är djupt involverade i kriminalitet krävs det intensiva insatser, men det är inte omöjligt, säger hon.

En del av utmaningen med att få unga människor som hamnat snett på rätt spår igen ligger i att lägga insatserna på rätt nivå, enligt Tove Pettersson.

– De som löper väldigt hög risk och kanske kommit en bit in kriminaliteten behöver ofta intensiva insatser inom många olika områden, i skolan, i relation till sina kamrater och i familjen, säger hon.

Men alltför långtgående insatser kan få motsatt verkan om det sätts in mot ungdomar som inte löper samma risk för allvarlig brottslighet.

– Ett tydligt exempel är om man låser in ungdomar som inte har så hög risk på institutioner. Inlåsning  är i sig påfrestande och dessutom sätter man ihop ungdomar med svår problematik på ett och samma ställe, säger Tove Pettersson.

När trygghet är ordet på var politikers läppar tycker Tove Pettersson att det är viktigt att understryka att brottslighet och upplevd otrygghet inte alltid hänger ihop.

Generellt minskar brottsligheten i Sverige liksom i övriga västvärlden, även om nedgången är ojämnt fördelad och inte gäller överallt och för alla typer av brott. Kanske bidrar den intensiva debatten i sig till människors oro.

– Fokuset på brottsligheten gör människor otryggare snarare än den faktiska brottsutvecklingen, säger Tove Pettersson.

I Husby bröt kravaller ut 2013 en vecka efter att en 69-årig man skjutits ihjäl av polis. Foto: TT