När dörrarna slås upp till Anicura veterinärmottagning på Gärdet i Stockholm den här mulna vårvinterdagen står redan några hundar och deras ägare på kö. Väl inne i värmen på mottagningen skrivs de in. Några har en förbokad tid, men de flesta kommer på drop-in.

Några av hundägarna som är här i dag är hemlösa, andra bor i slussboenden eller i egna lägenheter. En del har eller har haft någon form av missbruk – men gemensamt för alla är att de har dålig ekonomi. Vilket är problematiskt när man har hund.

Veterinärvård är dyrt, även sådant som att ta bort tandsten, vaccinera eller göra en hälsokontroll. Därför är projektet ”Fri veterinärvård för djur-ägare som saknar hem” ovärderligt för de här hundägarna. Projektet drivs ideellt sedan fem år och är ett samarbete mellan Hundstallet i Åkeshov, Anicura och Svenska Djurskyddsföreningen.

Kostnadsfri vård

Två dagar per år – en helgdag i anslutning till Alla hjärtans dag och en i anslutning till Djurens dag på hösten – kan hundägare komma hit med sina fyrbenta älsklingar och kostnadsfritt få sina dem undersökta och ompysslade. Om vidare vård krävs får hunden oftast komma tillbaka på ett kostnadsfritt återbesök, förutsatt att ägaren kan visa papper på att han eller hon lever på existensminumum. 

– Vi samarbetar med bland andra Stadsmissionen för att nå ut till härbärgen, organisationer och mottagningar och på så vis får hundägarna information om oss. Men många hör också talas om det här via vänner, säger veterinär Åsa Wolf, som är en av två veterinärer på plats i dag. 

Övrig personal är sköterskor eller har andra funktioner på ”sina” djurmottagningar runt om i Stockholm. Att ställa upp och komma hit en ledig söndag och arbeta några timmar tycker de bara är kul – och framför allt viktigt.

– Det känns fint att göra en insats för de här hundägarna. Jag ser ju hur mycket det betyder för dem, säger Joanna Karlsson och berättar att tvärt-emot vad många tror är hem-lösas hundar ofta välmående.

– De flesta bryr sig om sina hundar och sätter deras behov före sina egna. De är ju i vissa fall deras enda och närmaste vän. Hunden är också deras skydd och trygghet. De får vara ute mycket och har alltid sällskap, vilket långt ifrån alla hundar som lever under ordnade förhållanden har, säger hon.

Adopterad hittehund

En av de första besökarna i dag heter Lucky, en pinscher-chihuahua-blandning som är här med matte Nana Melkonjan. Lucky har haft klåda i ett öra och nu vill Nana kolla upp det. 

– Åh mattes lilla älskling, kom hit så får du en puss, säger hon och får en blöt hundpuss på nästippen.

Nana ser nästan på Lucky som sitt barn. Hon skrattar.

– Jag har en vuxen son och brukar säga till honom att Lucky är din bror, ni är så lika!

Lucky är en hittehund från Cypern. För fyra år sedan, när Nana var med familjen på semester, fick hon syn på den söta hundvalpen. Efter lite efterforskningar visade det sig att ingen ägde honom. 

Hon tog honom till veterinär, fick alla vaccinationer och dokument som krävs för att adoptera en hund inom EU och efter en vecka var hon åter i Sverige, nu som lycklig hundägare.

– Det var som menat att vi skulle finna varandra, allt gick så bra och vi trivs verkligen ihop, säger Nana, som just kallats in i ett undersökningsrum

– Oj, vad fin och duktig du är, säger veterinär Cecilia Palmers mjukt till Lucky samtidigt som hon varsamt lyser in i hans vänstra öra, som visar sig vara rosa och fint. Tänderna är också i bra skick. 

En klapp på den stadiga hundrumpan och så är undersökningen över. Lucky, som nyss tittat ängsligt på matte, viftar ivrigt på svansen.

– Han är frisk och pigg, allt är okej. Men han väger något kilo för mycket. Försök att få ner vikten lite så blir det toppen, förmanar hon innan hon hastar vidare till nästa patient som heter Nikita, en rottweilertik som nyligen har opererats för en livmoderinflammation. 

Nu är hon och husse tillbaka på återbesök. Att Lasse älskar sin hund råder det ingen tvekan om, han klappar, pratar och gullar med henne så att hon ska känna sig trygg i den här ovana miljön. Han berättar vad som hände:

– Det började med att hon drack massor av vatten och sedan en morgon verkade hon helt vimsig. Huvudet hängde så konstigt, säger Lasse och demonstrerar på sig själv hur det såg ut.

Inte råd med försäkring

Han insåg att det var allvarligt och kontaktade Anicura, där han varit tidigare med Nikita.

Hunden fick genast dropp och lades in för operation. 

– Jag har inte råd med hundförsäkring så egentligen skulle jag ha betalat 40 000 kronor. Men veterinärerna ställde upp gratis. De är helt fantastiska, säger Lasse och berättar att han och Nikita bor i en barack på Barkarby flygplats. 

Hunden är hans allt och följer honom okopplad vart han än går.

– Hon har stenkoll på mig, säger han med ett leende samtidigt som han håller hårt om det lånade halsbandet. Härinne får inga hundar vara lösa, eftersom det kan urarta i bråk. Nikita gruffar och morrar dovt, men hon är knappast den enda som låter.

Hundbjäbbandet till trots är stämningen gemytlig, och så snart hussar och mattar hittat en sittplats blir det lite lugnare. En serveringsvagn som dignar av smörgåsar, godis, kakor och dryck lockar både två- och fyrbenta besökare.

Dessutom kan den hundägare som har behov få med sig säckar med foder, filtar, koppel, täcken eller annat till sin hund. Helt gratis. 

– Mycket av det som delas ut har snälla människor skänkt till Hundstallet och nu förs det vidare till dem som behöver det mest, säger Joakim Torsell som till vardags jobbar på Hundstallet.

Han tycker alltid att det är kul att komma hit och understryker hur bra han tycker att det här projektet är.

– Glädjen och tacksamheten vi möter är enorm och vi ser ju hur viktiga hundarna är för sina ägare, deras band är kanske ännu starkare än mellan andra hundägare och deras hundar. Att vara med djur är terapeutiskt och det märks. 

–  Det känns fint att hjälpen vi ger hundarna också hjälper deras ägare, säger han och tillägger att den här dagen inte bara handlar om vård, utan lika mycket om värme, omtanke, småprat och gemenskap. För det finns oftast gott om tid och mycket personal på plats.

Välmående hundar

Cecilia Palmers håller med om att verksamheten känns oerhört meningsfull – och hon ser hur mycket den betyder för djurägarna. För djurvård kostar pengar och utan den här insatsen skulle många hundägare tvingas låta sina älskade hundar vara sjuka eller i dåligt skick.

– Många återkommer år efter år och det är glädjande att se att de tar till sig av våra råd. Deras hundar mår generellt väldigt bra, säger hon och tillägger att för henne och de andra i personalen känns det självklart att ställa upp med sin tid och sitt kunnande för dem som behöver det mest.