Den första helgen i maj strömmar klimatengagerade människor till Stockholms universitet för att ta del av seminarier och debatter. 

Medlemmar i Klimatriksdagen kan liksom delegaterna på plats delta i en digital omröstning. I den ska de tolv bästa förslagen för att hejda klimatförändringarna vaskas fram. Dessa ska sedan lämnas över till riksdagspartierna.

– Det kommer att vara viktiga inspel till politikerna, säger Karin Sundby, ordförande för Klimatriksdagen.

Ambitionen är att klimatet ska ta större plats i den politiska debatt där lag och ordning nu dominerar.

– Om vi inte bäddar för en frisk planet kan vi inte prata om trygghet och säkerhet. Vi vill att samtliga partier ska prata klimat, säger Karin Sundby.

I motionsfloden finns välbekanta teman i klimatdebatten: högre skatt på flyg, kött och bensin, satsningar på solceller och cykelbanor, skydd av skog, stöd till vätgas och annan ny teknik.

Enskedebon Ola Gabrielson hör till dem som vill lyfta på nya stenar. Under rubriken ”klimatanpassa barnbidraget” har han formulerat ett förslag som redan väckt känslor. Barnbidraget ska begränsas till endast ett eller två barn och flerbarnstillägget ska slopas, enligt hans motion.

– Stödet till barnfamiljer är i grunden bra. Men att ha ett system som ger människor mer och mer pengar ju fler barn de har tycker jag inte är rätt signal, säger Ola Gabrielson.

Överbefolkning är ett begrepp som ofta förknippas med fattigare delar av världen. Men enligt Ola Gabrielson är det precis tvärtom om man ser till hur människors konsumtion påverkar jorden.

– De tio rikaste procenten står för mer än hälften av världens utsläpp. Om det är någonstans vi ska minska befolkningen så är det i vår del av världen.

Han har förståelse för att idén inte faller alla på läppen. En del har känt dåliga vibbar av att rasister fört fram liknande förslag, med argument i stil med att ”invandrare föder många barn och utnyttjar välfärdssystemet”. Själv ser Ola Gabrielson en risk med att hans förslag gör barnafödande till en klassfråga där bara de rika har råd med många barn.

Men tanken att vi gör gott genom att sätta barn till världen måste utmanas, tycker han. Att det finns historiska rötter i det socialdemokratiska folkhemsprojektet gör det extra svårt, tror han. 

1934 skrev Alva och Gunnar Myrdal debattboken Kris i befolkningsfrågan och drev tesen att fler barn måste födas för att försörja en befolkning som blir allt äldre. En rad reformer som skulle underlätta för den som skaffar barn föreslogs, däribland barnbidrag.

– Det blev en slags medborgerlig plikt att föröka sig. Det ska det inte vara, det ska vara ett fritt val, säger Ola Gabrielson.

Flera av motionerna till klimatriksdagen har tunga miljöorganisationer i ryggen. Naturskyddsföreningens energiexpert Johanna Lakso är en av författarna bakom förslaget att under nästa mandatperiod besluta om ett stoppdatum för fossila bränslen. 

 – Flera av de investeringar vi ser nu binder fast oss i ett fossilberoende. Sådana beslut skulle kanske inte fattas om vi hade ett stoppdatum, säger hon.

Dit hör satsningar på fossilgas, menar Johanna Lakso. Inom kort väntas exempelvis planerna på en ny terminal för flytande naturgas i Göteborgs hamn landa på regeringens bord.  

Redan i fjol klubbade riksdagen målet att Sverige ska vara koldioxidneutralt till 2045. Då omfattas alla typer av utsläpp och ett stopp för fossila bränslen skulle kunna ses som ett delmål. Redan inom tio år menar Johanna Lakso att olja, kol och gas måste bort för att målen i Parisavtalet ska vara inom räckhåll.

– Det skulle vara ett steg mot nollutsläpp av koldioxid, säger hon.

Årets november blev den varmaste som hittills har uppmätts i världen, med en medeltemperatur på 14,22 grader. Det är 0,85 grader varmare än det globala snittet för november under perioden 1991-2020 och 0,32 grader varmare än den senaste toppnoteringen för månaden 2020, enligt EU:s klimattjänst Copernicus.

”De extraordinära globala novembertemperaturerna” gör ”2023 till det varmaste året i historien”, konstaterar Samantha Burgess, biträdande chef på Copernicus, i ett pressmeddelande.

Trots att världen under detta år sett extremväder såsom bränder, torka, översvämningar, värmerekord och extremvarma hav så har världens ledare inte agerat tillräckligt starkt för att få ner utsläppen av växthusgaser och därmed prognoserna över den förväntade temperaturhöjningen till slutet av århundradet. 

Istället visar en sammanställning av drygt 40 länders klimatplaner att vi med den nuvarande politiken är på väg mot en uppvärmning på omkring 2,7 grader mot slutet av århundradet (2,2-3,4 grader). Siffrorna är en uppdaterad analys från Climate action tracker, ett samarbete mellan de två oberoende forskningsinstituten Climate analytics och Newclimate institute. 

– Man skulle kunna tro att de extrema händelserna runt om i världen skulle sätta igång åtgärder, men regeringar verkar omedvetna och tror på något sätt att man kan trampa vatten och på så sätt hantera floden av effekter, säger Claire Stockwell, policyanalytiker på Climate analytics och huvudförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande. 

– Detta är det kritiska decenniet för åtgärder: vi behöver regeringar som steppar upp och förbättrar sina 2030-mål, samtidigt som de arbetar med nästa omgång mål, senast i februari 2025, fortsätter hon. 

En del av Parisavtalet innebär att länderna vart femte år ska uppdatera sina nationellt uppsatta klimatmål, NDC:er, och därmed öka takten på utsläppsminskningarna. 

Men det går trögt. Om man bara räknar med de mål som världens länder satt i sina NDC:er skulle världen värmas upp med omkring 2,5 grader (2,0-3,0) till år 2100. Det är 0,1 grad högre än förra årets uträkningar. En av förklaringarna bakom detta uppger Climate action tracker vara Indonesien, vars växande kolkraftsflotta fick utsläppen att skjuta i höjden med 21 procent förra året.

– Vi hör orden ”unabated” (ung. orenade, ej infångade, reds anm.) i dessa klimatförhandlingar, men regeringar måste sluta försöka anta falska lösningar som kolavskiljning och lagring med fossila bränslen – det här är helt enkelt den fossila bränsleindustrin som försöker förlänga sitt liv när när den behöver acceptera verkligheten, att fossila bränslen fasas ut, säger forskaren Niklas Höhne från Newclimate institute i pressmeddelandet. 

Årets värdland för FN:s klimattoppmöte, Förenade Arabemiraten, har byggt upp sin ekonomi på olja. Nu har ytterligare ett starkt olje- och gasberoende land har valts till värd för FN:s klimattoppmöte nästa år, COP29.

Nästan 91 procent av Azerbajdzjans export står olje- och gasindustrin för, enligt USA:s International trade administration. Sektorn utgör också nära hälften av landets BNP. Samtidigt pågår en utbyggnad av vind och solkraft med målet att ha 30 procents förnybar energi till år 2030 och bli en exportör av grön energi till Europa. 

Valet att låta Azerbajdzjan vara värd för COP29 kom efter omfattande förhandlingar i en process där alla länder måste vara eniga, rapporterar The Guardian. Ryssland blockerade alla östeuropeiska länder, medan Azerbajdzjan och Armenien, som ligger i konflikt med varandra över området Nagorno-Karabach, blockerade varandra. Till sist valde Armenien dock att stötta Azerbajdzjan.

Reaktionerna på beslutet har hittills varierat. Zhala Bayramova, dotter till antikorruptionsforskaren Gubad Ibadoghlu, som fängslats i Azerbajdzjan efter att ha kritiserat landets olje- och gasindustri, uppger till Reuters att hon är bestört över beslutet.

– Han riskerar sitt liv för sitt arbete. Det här arbetet är ganska meningslöst när du har Azerbajdzjan som värd för COP29.

Enligt Human rights watch hade Azerbajdzjan under förra året åtminstone 30 politiska fångar. Det råder också begränsad mediefrihet i landet och restriktiva lagar begränsar frivilligorganisationer att arbeta oberoende. 

Andra uttrycker en lättnad över att ett beslut ändå tagits.

– Det är bra att osäkerheten om vem som ska vara värd för Cop29 är över. Det betyder att planer nu kan göras när man kommer ut från Cop28, för nyckelåren 2024 och 2025 när nya klimatmål måste läggas fram av alla länder, säger Kaveh Guilanpour, vice ordförande för Center for Climate and Energy Solutions, till The Guardian.