– Han var en tillgång för oss, säger riksdagsledamoten Lina Nordquist, som lett valanalysarbetet.

I förra veckan meddelade Jan Björklund att han slutar som partiledare efter tolv år, på nästa landsmöte. Men knappast på grund av slutsatserna i valanalysen, sade Lina Nordquist på en pressträff.

– Jag ser inget i den här som bör få någon att avgå, på något sätt, säger Nordquist.

Hon konstaterar dock att läget för partiet är minst lika allvarligt nu som det beskrevs i den valanalys som gjordes efter valet 2014. Valet 2018 innebar en besvikelse, trots att partiet spurtade och fick aningens, aningens högre väljarstöd än 2014 och slutade på 5,5 procent.

– Läget är fortfarande allvarligt, den liberala samhällsmodellen utmanas. Det enkla budskapet, ibland farliga budskapet, om att var och en står sig själv närmast vinner, säger Nordquist.

Valanalysgruppen anser att en av orsakerna till valresultatet är att partiet var otydligt i frågor som inte enkelt kan placeras in på den traditionella höger-vänster-skalan, till exempel migration och integration.

– Dessutom blev regeringsfrågan otydlig för väljarna när Allianspartierna hamnade i olika slutsatser. Alliansen förlorade därmed i trovärdighet.
Vi måste vara ödmjuka att inse att alla inte såg det som vi trodde syntes, säger Nordquist.

Hon framhåller att det för L:s del innebar att partiet tidigt gjorde klart att L inte tänkte ha Sverigedemokraterna som regeringsunderlag för en Alliansregering. Men det var svårt för väljarna att få ihop det med att L ville ha bort S-ledaren Stefan Löfven som statsminister.

En rekommendation för framtiden blir därför att L i god tid före nästa val ska ge ett tydligt besked i regeringsfrågan.

Det var också en nackdel att den fråga där Liberalerna har störst förtroende – skolfrågan – inte stod i centrum för valdebatten.

– Vi kom inte fram på samma sätt som vi hade velat. Samtalet kretsade kring andra frågor, säger Lina Nordquist, som lett arbetet i valanalysgruppen.