– Här får vi forskningens siffror på hur bråttom det är att minska utsläppen, och hur stor del av kakan som Stockholm är ansvarigt för, säger Anna-Lena Lövkvist Andersen, energi- och klimatstrateg på länsstyrelsen i Stockholm.

Länets utsläpp behöver minska med 16 procent per år. Det är resultatet av en regional koldioxidbudget som har tagits fram av Uppsala universitet och konsultföretaget Ramboll.

Forskarna har brutit ned data för energirelaterade koldioxidutsläpp från FN:s klimatpanel utifrån antal invånare. I Stockholms län står då transporter för den största andelen utsläpp, med 80 procent av den totala mängden.

– Jag tror inte att man ska säga åt privatpersoner att köra mindre bil, utan använda styrmedel som gör det mer självklart att cykla eller åka kollektivt, som att göra det mer krångligt att parkera bilen, säger Anna-Lena Lövkvist Andersen.

Hon trycker på kommunernas chans att påverka sina egna transporter genom att ställa krav i upphandlingar.

Enligt Naturvårdsverkets är Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp nära dubbelt så höga som de utsläpp som sker inom landets gränser. Ändå utgår koldioxidbudgeten från vad som fysiskt släpps ut i länet, plus flygresor. Rapporten beräknar bara energirelaterade utsläpp. Jordbrukets klimatpåverkan och en stor del av de konsumtionsbaserade utsläppen saknas alltså i budgeten.

– Forskarna ville ha exakta siffror. Det är till exempel väldigt svårt att få fram för metanets effekt. Samma sak för konsumtionen, där finns bara överslag, säger Anna-Lena Lövkvist Andersen.

Den föreslagna utsläppsminskningen på 16 procent är betydligt högre än de 5–8 procent som Naturvårdsverket tidigare har angivit.

– Regeringen räknar med att vi 2040 kan suga upp massa koldioxid ur atmosfären. De här forskarna vill inte anta att vi har kommit så långt i den tekniken, säger Anna-Lena Lövkvist Andersen.