Carina Pahl Skärlind, styrelseledamot i RBU Stockholm, som har en nioårig dotter med en cp-skada, säger att merparten av dem med behov av assistans nu kan hamna i händerna på kommunen.
– Det verkar omöjligt att slå hål på utredarens inställning att de föreslagna insatserna är mer träffsäkra trots att berörda familjer säger tvärtom, säger hon.
Rörelsehindrade barn och ungdomar i Stockholms län (RBU Stockholm) är en förening för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning boendes i Stockholms län. Målet är att alla barn har rätt att maxa livet oavsett funktionshinder.
Enligt en sammanställning från RBU har antalet assistansberättigade minskat med 7,5 procent i Stockholms län sedan årsskiftet 2014-2015. År 2017 hade strax över 3 000 (3 068) personer i länet assistansersättning, jämfört med drygt 3 300, 2014. Minskningen i Stockholm låg strax under landsgenomsnittets -7,9 procent.
Carina Pahl Skärlind säger att det är skamligt att Sverige vill göra besparingar på en grupp medborgares rätt att leva som andra. Enligt Försäkringskassans egen statistik har de redan sparat in över sju miljarder kronor nationellt, av belopp budgeterat för LSS, på statlig nivå, åren 2016-2017.
– Bakom besparingarna finns över 2 000 personer som fått sin assistans indragen och då 90 procent nekas insatsen personlig assistans innebär det snart en generation som inte får uppleva livet som syskon och jämnåriga. Det var ingen stor eftergift utan endast politiska poäng för Lena Hellgren att ändra direktiven till LSS-utredningen när besparingar på över 7 miljarder redan är gjorda.
År 2018 meddelade barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren att besparingskravet skulle slopas. Syftet med LSS-utredningen ska vara att skapa ”en mer välfungerande lagstiftning som ska vara långsiktigt ekonomisk hållbar”.
Malmborg: "Jag förstår att det finns en oro"
I dag har knappt 20 000 personer personlig assistans genom den statliga assistansersättningen eller genom kommunen de bor i. Utredaren föreslår att assistansersättningen ska sökas hos Försäkringskassan.
– Jag förstår att det finns en oro och direktiven var ganska tuffa, säger regeringens särskilda utredare Gunilla Malmborg. Vi har hållit oss inom den ram vi haft, vi har inte kunnat utvidga insatser så att många fler kan få. Men alla som har insatser i dag kommer att få det även i fortsättningen, ingen blir utan.
Att förstatliga personlig assistans är bra, enligt Carina Pahl Skärlind, men hon säger att Malmborgs åsikt att huvudmannaskapet borde ligga hos kommunen genomsyrar förslagen.
– 290 kommuner betyder 290 olika bedömningar. Kommunerna har självstyre och kommunens styre avgör storleken på budgeten för LSS. Min dotters liv kommer att ställas mot annat prioriterat i kommunen som nybyggen, parkeringsplatser och mer skridskotid.
Förslagen föreslås att träda i kraft 2022. För Meya Skärlind innebär utredningen att familjen kommer att behöva söka ett nytt stöd inriktat på omvårdnad troligen förlagd i hemmet.
– Meya kommer att vara 13 år då. Om vi skulle få insatser beviljade läser jag att det tyvärr blir mer omvårdnad och mindre att Meya självständigt kan få komma ut utan föräldrar. Hon ser inte heller ut få välja de personer som i yrket rör vid henne naken.
"En stor, fet dörr i ansiktet på många tusen"
I lördags samlades människor till manifestationen Försvara LSS på Sergels torg i Stockholm. På talarlistan stod bland annat representanter från Unga med synnedsättning, Feministiskt initiativ, Skiftet och Vänsterpartiets partistyrelse.
– Jösses mössa, vilket resultat det blev, säger assistansanvändare Veronica Kallander (V) om utredningen. Barn under 16 år ska inte längre få personlig assistans. Det får inte heller personer med neuropsykiatriska och liknande normbrytande funktionsvariationer. De som ändå lyckas ta sig igenom nålsögat till assistans föreslås att få ett liv utanför toaletten på 15 timmar per vecka.
Till det går att söka extra timmar för de med funktionsnedsättning som arbetar eller har fritidsintressen som tar mer tid, förklarar hon.
– Borta är möjligheten för tusentals personer som nu har assistans och möjligheten att leva ett liv på jämlika villkor och det är en stor, fet dörr i ansiktet på många tusen andra som aldrig kommer att få assistans, säger Veronica Kallander.
Hon är född med ryggmärgsbråck, sitter i rullstol och ser att en stark välfärd är en förutsättning för att alla ska ha samma möjlighet.
– LSS är en samhällsförsäkring. Om jag föder ett barn med omfattande funktionsnedsättning, om jag dyker på en sten på sommarsemestern eller om jag föds med ryggmärgsbråck, då ska jag veta att samhället backar upp mig.
Utredningen
Utredningen har utrett assistansersättningen och delar av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
I uppdraget har ingått att statens kostnader för personlig assistans inte får bli högre än i dag. Samtidigt ska LSS-insatserna bli mer ändamålsenliga.
Förslagen föreslås träda i kraft från 2022.
Förslagen väntas minska statens kostnader med 600 miljoner kronor per år.
Kommunernas kostnader bedöms öka med 300–400 miljoner per år.
Staten ska ta hela ansvaret för personlig assistans, assistansersättningen ska bara sökas hos Försäkringskassan.
Personlig assistans för barn under 16 år ersätts av insatsen personligt stöd till barn. Uppemot 4 000 barn beräknas få det, de flesta i stället för assistans.
Personer över 16 år som har personlig assistans för psykisk funktionsnedsättning ska i stället styras över till insatsen förebyggande pedagogiskt stöd.
Utredningen bedömer att förslagen kommer att ge fler personer än i dag assistansersättning eftersom ett antal som nu har kommunalt beviljad assistans tillkommer.
Ersättningen till privata utförare ska även i fortsättningen vara ett schablonbelopp, men det ska finnas olika schabloner.
Beloppet ska vara högre för insatser på obekväm arbetstid.
Beloppet ska vara lägre, enligt förslaget 6,5 procent lägre, för brukare som delar hushåll med sin assistent, till exempel en sambo.
Den som har personlig assistans ska beviljas 15 timmar i veckan för andra personliga behov. Den som vill ha mer tid får ansöka om det.
Källa: TT/Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen
LSS och personlig assistans
LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den infördes 1994.
Den omfattar tio olika typer av hjälp, varav personlig assistans är en. Andra typer av stöd är ledsagarservice, avlösarservice i hemmet och bostad med särskild service.
Personlig assistans kan ges till dem som har en omfattande och varaktigt funktionsnedsättning.
Assistenterna hjälper personen (barn eller vuxen) med grundläggande behov, som att äta, klä sig och sköta hygienen. Det är också möjligt att få assistans för att förflytta sig och delta i olika aktiviteter.
Kommunen ska, enligt dagens regler, stå för personlig assistans för dem med mindre behov än 20 timmar i veckan.
Den statliga ersättningen är till för dem med störst behov – de som behöver mer än 20 timmars assistans i veckan.
TT
