– Det är bekymmersamt. Vi lutar oss mot WHO:s (Världshälsoorganisationens, reds anm) rekommendation om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen och vi ser att det är få som når upp till den. Och det har sett ut så under hela 2000-talet, säger Maria Corell, projektledare för rapporten Skolbarns hälsovanor 2017/18.

Folkhälsomyndigheten har låtit elever som är 11, 13 och 15 år i en enkät svara på en mängd frågor om sin hälsa. Och enligt eleverna själva är det alltså bara 14 procent som dagligen går, cyklar, leker, åker skridskor, spelar fotboll, dansar eller på annat sätt rör på sig så att pulsen går upp.

På frågan hur ofta de tränar på fritiden, så mycket att de blir andfådda eller svettas, svarar 36 procent att de gör det minst fyra gånger i veckan. Nästan lika många, 35 procent, tränar 2–3 gånger i veckan. Men 15 procent tränar aldrig eller högst en gång i månaden. Utifrån de två frågorna tycks det alltså som att en majoritet konditionstränar regelbundet, men rör på sig för lite flera dagar i veckan.

– Det finns också en intressant könsskillnad. Det är fler pojkar än flickor som tränar ofta och det är fler pojkar som når rekommendationen om fysisk aktivitet, säger Maria Corell.

Resultaten i Folkhälsomyndighetens rapport stöds av andra studier där man inte frågat om, utan mätt barnens och ungdomarnas aktivitet. Studien Riksmaten ungdom som genomfördes läsåret 2016/17 visade att en minoritet – 44 procent av killarna och 22 procent av tjejerna – kom upp i den rekommenderade timmen fysisk aktivitet per dag. Den fysiska aktiviteten minskade med ökad ålder. Studien visade också att eleverna var stillasittande omkring nio timmar per dag.

– Generellt mår svenska barn bra. Men det är en ojämlik hälsa. De barn som varken deltar i föreningsidrott eller rör på sig i vardagen och kanske också har sämre matvanor löper stor risk för ohälsa, säger Gisela Nyberg, forskare i barns i fysiska aktivitet och hälsa vid Karolinska institutet och Gymnastik- och idrottshögskolan.

I somras visade en delrapport från Folkhälsomyndigheten att den psykiska ohälsan gått ned i åldrarna. Bland 11-åriga flickor är det nu cirka 40 procent som känt av oro, nedstämdhet eller stress, medan motsvarande andel bland pojkarna är cirka 30 procent. Gisela Nyberg är övertygad om att det finns en koppling mellan fysisk inaktivitet och psykisk ohälsa bland unga.

– Fysisk aktivitet är ju jätteviktig för att motverka den psykiska ohälsan. Jag tror också att det finns en koppling till skärmtid och att barn och ungdomar sover för lite, säger hon.

För att få ett positivt trendbrott, så att fler unga rör på sig mer, måste hela samhället agera, säger Maria Corell.

– Vi har sett att barn i familjer med högre socioekonomisk status tränar oftare än barn vars familjer har en lägre socioekonomisk status. Därför är skolan viktig, eftersom den når alla barn. Men detta är en uppgift för hela vuxenvärlden och samhället, säger hon.