Bota posttraumatiskt stressyndrom med MDMA, och depression med psykedelisk svamp? Ja, det skulle kunna bli verklighet inom några år.

Under senaste decenniet har utskrivningen av antidepressiva mediciner ökat med 20 procent. Men våra godkända läkemedel har begränsad effekt. Bara ungefär en tredjedel av personer med depression blir friska av dagens medicin.

Psykedeliska droger skiljer sig mycket från till exempel nikotin, cannabis och amfetamin, berättar Matthew Johnson, docent i psykiatri vid Johns Hopkins University School of Medicine från Kulturhusets scen Under fontänen, dit Nätverket för psykedelisk vetenskap bjudit in honom en kväll i september.

– Den stora skillnaden är att de inte är beroendeframkallande. Men de förorsakar ett skifte i medvetandet. Många säger att det finns ett före och efter de tog psykedelia. En dramatisk förmåga att förändra någons liv är läskigt för människor, säger han.

På plats finns även Ulf Ellervik, professor i kemi och författare. Han fyller i:

– För många är det permanent. Det är en enkelriktad dörr, så du måste tänka ordentligt innan du går in.

Rebecka Malm, psykolog som arbetar med känslofokuserade metoder, berättar att människor som testat psykedeliska droger berättar om symtom de inte förstår:

– Jag tänker det har att göra med deras känsloliv. Vi är känslofobiska. Vi kan få fram saker vi inte var förberedda på att se, folk är rädda för att inte kunna hantera det. Det handlar om att kunna integrera en så mäktig upplevelse, säger hon.

Minimera riskerna med kontrollerade studier

Så vad gör de psykedeliska drogerna egentligen med hjärnan? Matthew Johnson beskriver det som en ökad mental flexibilitet:

– Det sker en drastisk ökning av kommunikationen inuti hjärnan. Människor kan få nya insikter, uppleva saker starkt och djupt. De kan lära sig något nytt, till exempel att sluta röka.

Psykiatrikern har själv arbetat med att studera psilosybin som läkemedel för rökavvänjning sedan 2007. I den första studien på området, som publicerades 2014 var 80 procent av deltagarna rökfria efter sex månader.

I Sverige finns pågår ingen forskning med psykedeliska behandlingar. Ämnet är mycket kontroversiellt, säger Ulf Ellervik.

– Vi behöver skaffa data. Om det finns droger som kan hjälpa tycker jag vi ska testa dem. Det är något helt annat än att legalisera.

Matthew Johnson säger att en viktig läxa från forskningen om psykedeliska droger är att det finns risker.

–  Varje kraftfullt verktyg kan användas både för gott och ont. Effekterna vi ser i klinisk forskning kan inte förväntas i vilket användande som helst. Många har använt drogerna i rekreationssyfte och upplevt fördelar, medan andra upplever att de har skadats. Så vad vi vet är att vi kan maximera vinsterna och drastiskt minimera riskerna, säger han.

Bland de kända riskerna finns att psykedelia kan förvärra psykotiska sjukdomar, en tripp kan ge upphov till farliga beteenden och den ökade hjärtrytm som ämnena förorsakar kan skada personer med hjärtsjukdomar.

– Genom att screena för och övervaka behandling kan vi minimera riskerna, säger Matthew Johnson.

Lågt kommersiellt värde

Ulf Ellervik ställer frågan vem som ska betala för de studier som krävs.

– Inget läkemedelsbolag tjänar på det eftersom substanserna har varit tillgängliga och kända länge […] Ifall det godkänns kommer alla producera och sälja det, säger han.

Johnson påpekar att USA:s hälsodepartement redan har studerat riskerna ”extremt mycket” historiskt.

– Så mycket dyrt arbete ligger redan bakom oss, säger han.

Först ut som läkemedel tror Matthew Johnson att psilocybin mot depression eller MDMA mot posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kommer att bli.

Knappt en tredjedel botas från PTSD med de läkemedel de får idag, enligt USA:s veterandepartement. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten klassade 2017 MDMA-terapi som en genombrottsbehandling mot PTSD. Det betyder att behandlingen visat ha så stor potential att den får ett snabbspår mot godkännande, som skulle kunna ske så tidigt som 2021.

Men varför händer det här nu? Johnson tror att det krävdes ett tiotal år för att tvätta bort det stigma som uppstod under psykedeliaeran under sena sextiotalet och sjuttiotalet.

– Det fanns koppling mellan samhällsförändringar och skadlig användning av drogerna, som skapade ett stigma i samhället. Därför behövde tiotals år passera för att se med nya ögon på de här ämnena.

Samtalet ”Vår tids mentala ohälsa – är psykedelika en del av svaret?” går att se i sin helhet här.