Män begår fortfarande betydligt fler brott än kvinnor – men gapet krymper. Trots utvecklingen skrivs inte en större andel tidningsartiklar om kvinnliga förövare i dag, och fortfarande verkar det finnas mer behov av att hitta förklaringar när en kvinna begått brott, visar en ny studie av svensk press.
Att män begår betydligt fler brott än kvinnor har länge varit väl känt. Inte lika känt är kanske att gapet faktiskt började minska i många västerländska länder från mitten av 1900-talet och framåt. Nu har forskare från Stockholms universitet tittat närmare på hur utvecklingen sett ut i Sverige och jämfört hur svenska medier bevakat mäns och kvinnors brott.
– Det finns många berättelser om att det finns många skillnader i hur kvinnor och män beskrivs i medier, och att man ofta har fokuserat på män. Men det har inte gjorts så många studier, och framförallt inte i Sverige, säger Tove Pettersson, professor i kriminologi och en av studiens författare.
Mäns våld minskar
Forskarna har tittat på domar mot män och kvinnor gällande två typer av brott, stöld och misshandel. Även i Sverige ser man att gapet mellan hur många män respektive kvinnor som döms för detta blir mindre. Tydligast är det gällande våldsbrotten, även om skillnaderna fortfarande är större för dem än för stölderna.
– Det drivs egentligen av två stora förändringar. Dels har mäns våld minskat, dels har det skett en reaktionsförändring, säger Tove Pettersson.
– Man har börjat anmäla mindre allvarliga brott, och där är det inte lika stora skillnader mellan kvinnor och män. Då blir också skillnaderna i rättssystemet mindre, när man börjar få in fler brottstyper där kvinnor och män är mer lika, fortsätter hon.
Tio mot ett
Samtidigt är skillnaderna fortfarande stora. Män begår ungefär dubbelt så många stölder som kvinnor, och det går tio våldsbrott begångna av män på ett våldsbrott där en kvinna är förövaren.
Forskarna har också analyserat artiklar som publicerats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan åren 1905 och 2015, som handlar om män och kvinnor som begått brott. Av den analysen framgick att andelen artiklar om män respektive kvinnor legat ganska stabilt under hela perioden – trots att könsgapet samtidigt alltså minskat.
– Det kan förklaras av brottstypen, man skriver fortfarande mest om våld, säger Tove Pettersson.
Spekulationer om varför
Enligt studien, som publiceras i tidskriften Nordic journal of criminology, gick det ungefär tolv artiklar om män som gärningsmän på en där en kvinna begått brottet.
Det stod dock klart att det verkar finnas ett större behov att i artiklarna förklara gärningen när en kvinna står bakom, oavsett brottstyp.
– Man har kanske inte ett svar men man spekulerar kring förklaringar, vilket kan tyda på att det uppfattas som mer avvikande, som något man måste förklara, säger Pettersson.
Forskarna går nu vidare med djupare analyser av materialet, som kommer att presenteras längre fram.
Fakta: Så gjordes studien
Forskarna analyserade dels statistik över domar mot män och kvinnor mellan åren 1905 och 2016. Dels gjordes en genomgång av artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan 1905 och 2015. Tidningarna valdes ut då de getts ut under hela den studerade perioden, och eftersom de representerar två olika tidningstyper och har olika politiska beteckningar.
Artiklarna som valdes ut handlade alla om män eller kvinnor som begått brott, och mätningarna skedde vart tionde år i materialet. Totalt ingick 643 artiklar om kvinnor och 1 212 artiklar om män i materialet.
Forskarna gjorde en grov indelning av artiklarna, utifrån om de innehöll en förklaring till brottet eller inte och hur den i så fall såg ut, och om agerandet var rationellt och medvetet eller en effekt av mentala problem.
Källa: The female offender – A century of registered crime and daily press reporting on women’s crime (av Tove Pettersson, Felipe Estrada och Anders Nilsson), Nordic journal of criminology
