Lågutbildad arbetskraft, som städare och kökspersonal som söker sig till Sverige ökar. En del av de här personerna befinner sig redan i landet när de ansöker om arbetstillstånd. Det handlar om så kallade spårbytare, alltså personer som först sökt asyl i Sverige och efter avslag i stället vill stanna för att arbeta.

De senaste åren har antalet spårbytare ökat med över 200 procent. 2015 var det 632 personer som ansökte om spårbyte, mot 2 112 i fjol. Hittills i år är siffrorna redan uppe i 2 284.

Utnyttjas

En förklaring är att det varit fler asylsökande under perioden. Men det finns också tydliga tecken på att systemet utnyttjas, enligt Migrationsverket. Två länder som sticker ut med ett stort antal spårbytare på senare år är Georgien och Mongoliet.

– Det finns vissa nationaliteter där vi ser att syftet med att söka asyl är att göra ett spårbyte. Varken Georgien eller Mongoliet har normalt sett skyddsskäl. Då måste motivet vara något annat, till exempel att skapa sig ett bättre liv, säger Erik Holmgren, enhetschef på Migrationsverket.

TT: Används spårbyte som ett sätt att kringgå utvisningsbeslut?
– Det förekommer, absolut. En variant kan vara en person som till att börja med söker arbetstillstånd, men inte uppfyller kraven och får avslag, sedan söker asyl och får avslag – och därefter söker arbetstillstånd på nytt. Där tycker jag att det är ganska tydligt att man försöker kringgå, säger Erik Holmgren.

Stor andel nekas

Möjligheterna till spårbyte infördes 2008 i samband med att reglerna för arbetskraftsinvandring lättades upp. Även tidigare kunde den som fått avslag på asylansökan, men hade ett arbetserbjudande, söka arbetstillstånd – men då var det tvunget att ske från ett annat land. Nu kan personen ansöka utan att lämna Sverige.

För att ansökan ska godkännas måste flera krav vara uppfyllda. Personen ska ha haft jobb hos arbetsgivaren i fyra månader och ett aktuellt jobberbjudande måste sträcka sig minst ett år fram i tiden. Anställningsvillkoren måste också vara i nivå med svenska kollektivavtal.

Men många får nej av Migrationsverket. Bara omkring hälften av de som bytt spår har fått bifall de senaste åren, vilket är en förhållandevis låg andel jämfört med andra kategorier. Ofta handlar det om att de formella kraven inte är uppfyllda, eller att identiteten är oklar. Men Migrationsverket nekar också tillstånd på grund av skenanställningar.

Sämre villkor

En hel del av spårbytarna är mycket måna om att stanna i landet, vilket gör dem till en utsatt grupp på arbetsmarknaden.

– De kan vara angelägna om att få stanna i Sverige och därför beredda att arbeta för sämre villkor, säger Erik Holmgren.

TT: Hur ser ni på hur systemet med spårbyte har kommit att fungera i praktiken?
– Det är klart att det inte i första hand är tänkt att användas som att man ska söka asyl för att kunna komma åt en annan typ av tillstånd. Men det här är en lagstiftning man valt och tanken är att har du kunnat etablera dig och hittat ett jobb under den tiden du väntat ska du få en möjlighet att stanna.

Syftet var dock att spårbyte skulle utnyttjas i undantagsfall.

– Det var kanske inte tänkt att det skulle vara så pass mycket, säger Erik Holmgren.