Orsakar pizza verkligen cancer, hur mycket saliv producerar ett femårigt barn och vilken – om någon – temperaturskillnad finns det mellan mannens vänstra och högra pungkula?
Årets mottagare av Ig Nobel-priset har gett mänskligheten svaren.
Under temat ”Habits” (vanor) har nu återigen en skara forskare uppmärksammats för forskning av det lite mer udda slaget. Forskning som – enligt vedertagna kriterier – ”först ska locka till skratt, sedan till eftertanke”.
I år delades det så kallade Ig Nobel-priset ut i tio kategorier där årets kemipris gick till fyra japanska forskare vid Hokkaido-universitetet som har tagit reda på hur mycket saliv ett femårigt barn i genomsnitt producerar varje dag (en halv liter).
Humorpriset i anatomi går till två franska forskare som har undersökt om det finns någon temperaturskillnad mellan mannens högra och vänstra testikel. Forskarna, verksamma vid Université de Toulouse, utförde tre studier i vilka det ingick både nakna och påklädda posttjänstemän samt busschaufförer.
Nakna tjänstemän
Lite beroende på om mannen är klädd eller inte, samt huruvida han sitter ner eller står upp, finns det ändå en signifikant temperaturskillnad såtillvida att den vänstra testikeln är klart varmare än den högra, konstaterar forskarna. Vad detta beror på vet man dock inte, även om forskarna i den prisade artikeln, publicerad i Human Reproduction, spekulerar i om det kan ha något att göra med positionen av penis, eftersom tidigare forskning visat att den i 89 procent av fallen är belägen till vänster.
Bland pristagarna kan också nämnas italienaren Silvano Gallus som får årets medicinpris för sin upptäckt att pizza är bra för hälsan – om den äts i Italien.
Tidigare amerikansk forskning har nämligen visat att pizzaätande ökar risken för sjukdom och förtida död. Men enligt Gallus beror detta samband av allt att döma inte på pizzan i sig, utan på att människor som äter mycket pizza i USA har en livsstil i övrigt som ökar risken för exempelvis hjärtinfarkt och cancer. I Italien, däremot, tycks pizzaätare vara något friskare än andra, antagligen på grund av att pizza i Italien är ett tecken på att personen äter mer medelhavskost än andra, en kost som man sedan tidigare vet är bra för hälsan.
Lek med ord
Ig Nobelpriset har delats ut vid Harvard University i USA varje år sedan 1991. Namnet är en ordlek och kommer av engelskans ignoble, som betyder oädel, och namnet Nobel efter Alfred Nobel. Pristagarna hyllas vid en ceremoni vid Sanders Theatre där de erhåller prissumman 10 000 miljarder dollar.
Eftersom det handlar om den extremt inflationsdrabbade Zimbabwedollarn är summan dock svår att sätta sprätt på.
Pristagarnas tacktal får vara högst en minut. Annars utbrister en åttaårig flicka, som står bredvid, ”snälla sluta, jag är uttråkad” tills pristagaren slutar prata.
Årets pristagare av Ig Nobelpriset
2019 års mottagare av Ig Nobelpris samt prismotiveringarna:
Medicin:
Silvano Gallus, Italien, för insamlandet av bevis för att pizza kan skydda mot sjukdom och förtida död, om pizzan ifråga är gjord och äts i Italien.
Medicinsk undervisning:
Karen Pryor, USA, för användandet av en enkel djurträningsteknik för att med hjälp av ett klickande ljud träna läkare i en kirurgisk operationsmetod.
Biologi:
Ling-Jun Kong, Singapore, med flera, för upptäckten av att döda magnetiska kackerlackor uppför sig annorlunda än levande magnetiska kackerlackor.
Anatomi:
Roger Mieusset och Bourras Bengoufida, Frankrike, för mätningar av temperaturasymmetrier i mannens testiklar hos nakna och klädda posttjänstemän.
Kemi:
Shigeru Watanbe, Japan, med flera, för att ha uppskattat den totala dagliga salivmängden hos femåringar.
Ingenjörsvetenskap:
Iman Farahbakhsh, Iran, för uppfinnandet av en blöjbytningsmaskin för spädbarn.
Ekonomi:
Habip Gedik, Turkiet, med flera, för undersökningar kring vilket lands papperssedlar som är bäst på att sprida farliga bakterier.
Fred:
Francis McGlone, Storbritannien, med flera, för uppskattningar av hur skönt det är att klia sig.
Psykologi:
Fritz Strack, Tyskland, för upptäckten av att ha en penna i munnen gör så att man ler, vilket gör en lyckligare – bara för att sedan upptäcka att så inte är fallet.
Fysik:
Patricia Yang, USA, med flera, för studier kring hur och varför det australiska pungdjuret vombatens bajs är kubformat.
Källa: Annals of Improbable Research
