Överblivna tyger blir miljövänliga bärkassar, samtidigt som arbetslösa, språksvaga och deltidssjukskrivna får sysselsättning på Arbetscenter i Sollentuna.
– De flesta kommer inte hit frivilligt. Vissa tycker det är botten, men efter en vecka tycker även de som aldrig kunde tänka sig det här att det är roligt, säger Karin Wretfors, arbetsledare på arbetscenter i Sollentuna.
Hit kommer språksvaga, personer från försäkringskassan, arbetsförmedlingen och personer som går på socialbidrag som behöver arbetsträning. Men även personer från missbruksvården kommer för att sy tygkassar.
Materialet, det vill säga tyger, skänks från Emmaus och Myrorna som de i sin tur har fått från andra givare. De färdiga kassarna ges tillbaka till hjälporganisationerna för att säljas i deras butiker. I morgon hämtar Emmaus 300 kassar, berättar Karin Wretfors.
– Arbetet fyller en stor funktion, det rör sig i många led i samhället. Vi behöver en arbetsuppgift som rullar på och det gör det verkligen. Att lära sig något nytt och att sedan kunna lära ut till någon annan stärker självförtroendet. Dessutom är det bra för miljön, och det är ju trevligt att göra något för en annan människa. Vi får ju inte betalt för det här men hela projektet är en vinn vinn-situation, säger Karin Wretfors.
Målet är att alla som kommer till arbetscentret ska komma ut i ett jobb, praktik eller studier i framtiden.
– Jag tycker det här är både viktigt och väldigt roligt. För många blir det förutom arbetsträning en språkträning. Det är en färgsprakande arbetsplats!
Hur bra är tygkassen?
Naturskyddsföreningen klassar tygkassen som ”riktigt bra om den är gjord av tyg som annars skulle kasseras”, medan en nytillverkad tygkasse kräver mycket mer energi, vatten och kemikalier vid tillverkning än övriga kassar, och bara är ett miljömässigt hållbart alternativ om den används extremt många gånger. Den bästa kassen för miljön är den som används flest gånger.
Källa: Naturskyddsföreningen
Svensk textilkonsumtion
De senaste 17 åren har konsumtionen av textilier (kläder och hemtextil) ökat med cirka 30 procent.
Textilkonsumtionen är nu cirka 14 kilo per person och år. Det motsvarar en ökning på ungefär 3,5 kilo per person jämfört med år 2002.
Konsumtionen av kläder är fortsatt hög i Sverige, samtidigt som det slängs hela kläder.
Dagens textilproduktion har stor påverkan på miljön, klimatet och människors hälsa.
80 procent av ett plaggs totala miljö och klimatpåverkan sker i produktionsfasen där stora mängder råvaror, vatten, energi och kemikalier används och produktionen leder till utsläpp till luft, vatten och mark.
Källa: Naturvårdsverket
