Sedan 9 juli har barnfamiljer sittstrejkat på Norra bantorget mot utvisningarna till Afghanistan. I dag demonstrerar de på Sergels torg, med anledning av riksdagens öppnande. Protester sker även vid förvaret i Märsta, varifrån 80 personer ska tvångsutvisas till Kabul.

– Vi vill att politikerna ska förstå att Afghanistan är farligt för alla, säger Masoume Ataayi, en av initiativtagarna bakom sittstrejken på Norra bantorget, som sedan 9 juli engagerat omkring hundra människor dagligen.

Hon kom till Sverige 2015 och har liksom övriga strejkande fått avslag på sin asylansökan. Samtidigt skickas Masoume Ataayi inte tillbaka till Afghanistan, eftersom hon har två små barn, berättar hon:

– Vi har bott i Sverige i fyra år och våra barn är födda här. Vi kan inte jobba eller gå i skolan. Vi utvisas inte men ges inte heller uppehållstillstånd. Det är ett limbo. Jag mår jättedåligt.

Mammorna organiserar sig under parollen Liv utan gränser, och har nu  sittstrejkat i 63 dagar. Vid riksdagens öppnande i dag 10 september anordnar de även en demonstration på Sergels torg, för att få politikernas ögon på sig.

– Vi vill att politikerna lyssnar och löser problemet. Många barn mår dåligt och har depressioner. Vi förstår inte vad som kommer hända. Vi ser ingen framtid. Vi behöver uppehållstillstånd för att fortsätta med livet, säger Shgofa Barez, som också är talesperson för Liv utan gränser och initiativtagare till sittstrejken.

Fler civila dödas

I fjol dödades 3 804 civila i Afghanistan, det högsta antalet sedan FN-organet UNAMA startade mätningarna 2009. Global peace index rankade 2019 landet som världens minst fredliga.

Samtidigt som säkerhetsläget försämras tvångsutvisar Sverige allt fler människor till Afghanistan. 24 personer 2016, och 151 år 2018, enligt Ekot. En orsak är att Sverige 2016 ingick i ett avtal med Afghanistan, som har lett till tydligare rutiner för utvisningar, och att det är enklare att skaffa resehandlingar för afghanska medborgare.

Samarbetesavtalet mellan de båda länderna kritiseras av sittstrejkarna.

– Vi vill riva avtalet, vi godkänner det inte. FN och andra organisationer säger att Afghanistan är ett farligt land. Politikerna där jobbar inte för folket. De offrar vanliga människor. Men Migrationsverket och Sverige fortsätter skicka ungdomar till Afghanistan, säger Masoume Ataayi.

Protester i Märsta mot tvångsutvisning

I dag tisdag ska 80 personer tvångsutvisas till Afghanistans huvudstad Kabul.

Detta trots att FN:s flyktingorgan UNHCR med hänvisning till säkerhetssituationen, den humanitära situationen och kränkningar mot mänskliga rättigheter bedömer att staden inte är ett relevant eller rimligt internt flyktalternativ.

På utrikesdepartementets hemsida går följande att läsa: ”Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tills vidare från alla resor till Afghanistan.”

Aktivisten Tova Lignell har rest till förvaret i Märsta med fjorton personer från Göteborg för att protestera.

– Jag känner att det är min humanitära plikt att gå in och göra det här. Kriget har intensifierats, det finns ingen ljusning. Vi kräver att alla deportationer stoppas, säger hon.

Tova Lignell har varit med om flera tvångsutvisningar.

– Det är familjevänner. Killarna mår väldigt dåligt, många är suicida. De känner ingen i Afhanistan, för de har bott hela sitt liv i Iran. De här killarna har ingen framtid, säger hon.

Volontärerna som protesterar i Märsta är även i kontakt med ett volontärcenter i Kabul, som möter de tvångsutvisade på flygplatsen.

– Killarna som de inte kan möta upp hamnar i kriminalitet eller i knarkträsket. Vi försöker göra det bästa för att de ska hålla sig därifrån, säger Tova Lignell.

När Migrationsverket bedömer att Kabul är ett rimligt flyktalternativ lutar sig myndigheten bland annat på EU:s migrationsmyndighet EASO, samt att risken för dödligt våld har minskat en aning i provinsen.

Enligt Sveriges samarbetesavtal med Afghanistan ska alla afghanska medborgare som återvänder från Sverige erbjudas ”omfattande stöd”, däribland återetableringsstöd om 30 000 kronor per vuxen.

– Jag vet inte nån som har fått de pengarna. De får ingenting från det afghanska samhället. Det här är ett fruktansvärt svek från Sveriges sida, säger aktivisten Tova Lignell.

"Avtalet fungerar tillfredsställande"

Även inom politiken är samarbetsavtalet för återsändande från Sverige till Afghanistan kritiserat. I en interpellationsdebatt med justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) i mars 2019 påpekade vänsterpartiets Christina Höj Larsen att till och med Afghanistans egen flyktingminister och vice flyktingminister har vädjat till EU om att stoppa av- och utvisningarna till Afghanistan. Det var 2017. Sedan dess har säkerhetsläget alltså förvärrats.

– Glappet mellan den verklighet som beskrivs av de stora internationella organisationerna och det som utlovas i avtalet är enormt, sa Höj Larsen (V) i debatten.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) uttryckte däremot i interpellationsdebatten att avtalet ”fungerar tillfredsställande”.

Apropå kritiken från ministrar i Afghanistans egen regering sa han att man inte kan ta fasta på vad enskilda ministrar säger:

– Jag måste gå på vad Afghanistans regering säger. Där finns ingen begäran om att säga upp avtalet.

Som politiker kan han inte heller fatta beslut om att stoppa utvisningar till ett enskilt land, sa Morgan Johansson:

– För ungefär 15 år sedan förde vi över besluten till domstolarna. Har man väl sagt att domstolarna ska besluta det för man tycker det är mest rättssäkert kan man inte ta tillbaka den beslutanderätten till riksdagen och politiskt bestämma vilka länder man kan bevilja uppehållstillstånd till.

Orsaken till att avtalet inte sägs upp är, enligt Christina Höj Larsen (V) i debatten, att det hänger samman med bistånd till landet:

– Avtalet är knutet till bistånd. Säger Afghanistan upp avtalet kommer de att förlora viktigt bistånd som de behöver i sin vardag och i sitt återuppbyggande i en situation där allting blir mycket värre.