Enligt en ny studie som Naturskyddsföreningen Stockholm låtit göra över ASC-certifiering av jätteräkor i Honduras är miljöskadorna fortsatt lika stora som innan certifieringen infördes 2016.

– Våra undersökningar på plats i Honduras visar att problemen kvarstår. Odlingarna orsakar fortfarande stora konflikter mellan lokalbefolkningen och ägarna av dammarna, eftersom försörjningsmöjligheter i form av till exempel fiske helt slås ut när odlingarna blockerar kusterna, säger Gudrun Hubendick, som varit med i arbetet med studien.

Försvann från hyllorna – tillfälligt

Tropiskt odlade jätteräkor försvann mer eller mindre från butikshyllorna i Sverige i början av 2010-talet efter att flera rapporter konstaterat att odlingarna visade sig bidra till miljöförstöring, bland annat eftersom mangroveskog skövlas för att ge plats åt räkdammar.

Jätteräkorna, som i butik och på restauranger ofta kallas scampi, tigerräkor eller gambas, är nu tillbaka på hyllorna med certifieringen ASC (Aquaculture Stewardship Council), som ska ge en signal om att räkorna är ”ansvarsfullt odlade”.

ASC-certifieringen rekommenderas bland annat av Världsnaturfonden, WWF.

– Jag tror att man har varit naiv i tron om att odlingarna som får certifieringen också håller sig till det man utlovar. Det visar vår studie att man inte gör, säger Hubendick.

"Det går helt på tvärs med klimatet"

I studien, som gjorts i samarbete med representanter för miljöorganisationer i flera länder, framkommer också att skövling av mangroveskog är ett lika omfattande problem som tidigare.

– Det här går helt på tvärs med allt vad gäller klimatet på vår planet.

– Mangroveskogen tar upp koldioxid, skyddar kuster mot stormar och tsunamis och skapar biologisk mångfald, säger Hubendick.