Tidigare var massblekning, när korallerna tappar sin färg och dör på grund av höga temperaturer, ett fenomen som drabbade Stora barriärrevet i Australien fyra–fem gånger på ett sekel. När det hände två år i rad, 2016 och 2017, var det något som aldrig tidigare förekommit.

– Ställda inför massblekningens faktum samlades forskare för att ställa frågor om vi inte kunde ta fram ny teknik för att ingripa och försöka att börja återuppbygga korallbiomassan, säger David Suggett, som leder projektet ”Framtidens rev” vid University of Technology i Sydney.

Flera projekt för att rädda barriärrevet har sedan dess sjösatts.

Klämmor och lampor

Tidigare har det varit förbjudet att sätta fast något på korallrevet. Med ny lagstiftning och en speciell patenterad klämma i rostfritt stål kan korallbitar som lossnat från revet – och som annars skulle dö – sättas fast igen. Klämman är byggd så att den håller fast korallbiten tillräckligt länge för att hinna växa fast, två till åtta veckor.

Själva fastsättandet görs av de mest frekventa besökarna på revet – utflyktsarrangörerna.

– Vi placerade omkring 5 000 koraller under två veckor. Testerna visar att vi kan göra det i en omfattning som aldrig tidigare förekommit, säger Suggett.

Stora barriärrevet har också fått sina första korallodlingar, där en utflyktsarrangör sköter om en enkel plattform som fungerar som grogrund för koraller som senare placeras ut på revet.

– Kritiken är att det är en kortsiktig lösning, för när en ny värmebölja kommer så kan alla koraller vi placerat ut dö. Så dessutom söker vi över hela revet efter de genetiska varianter som är motståndskraftiga.

Tanken är att sprida dessa motståndskraftiga koraller. Men att hitta dem är inte det lättaste. Under tio år har UTS tagit fram en teknik där en speciell lampa lyser på korallerna för att få dem att släppa ut fluorescerande ämnen, som i sin tur kan ge information om hur korallen mår.

"Superkoraller" inger hopp

Andra sökinsatser sker på platser där koraller lever trots svåra förhållanden. Ett exempel är mangroveträsk, som normalt sett är varmare, surare och med låg syrehalt. David Suggett och hans forskargrupp har experimenterat med att flytta koraller från träsken ut till revet, och vice versa.

– Frågan var om vi kunde ta några av de här ”superkorallerna” för att hjälpa revet att bli motståndskraftigt. Vi fick ett unikt tillstånd för det. Våra tidiga observationer visar att de här stresståliga korallerna i mangroven behåller sin motståndskraft när vi placerar dem på revet.

Korallerna ger ledtrådar om vad som krävs för att utveckla motståndskraft mot klimatförändringarna.

– De visar att korallerna kan anpassa sig om de får tillräckligt med tid. Och vi utforskar också potentialen för de här korallerna att sprida sina populationer.

Suger upp könsceller

Ytterligare ett projekt går ut på att samla in korallernas könsceller som sprids i enorma antal i vattnet vid tiden för fortplantning. De flesta spermierna och äggen äts upp av revets invånare.

– Idén är att suga upp alla ägg och spermier, ta bort dem från rovdjuren och låta dem befruktas till larver, säger Suggett.

De små larverna skyddas sedan i speciella burar i anslutning till reven, tills de är tillräckligt stora för att placeras ut.

Korallarverna förknippas normalt sett inte med den alg som vuxna koraller lever i symbios med. Men forskarna har tittat på om man kan få larverna att ta upp algen som kan ge extra näring och motståndskraft.

– Vi utförde en del unika tester förra året och blev jätteöverraskade. Vi lyckades i liten skala visa att larven inte bara tog upp de här symbioterna, utan också tog upp den mest stresståliga sorten, säger David Suggett.

Tidiga resultat visar att alla åtgärder verkar fungera, och kanske kan det vara en rad olika lösningar som är lösningen på problemen med massblekning.

– Högsta prioritet för alla är att hantera klimatförändringarna, annars görs alla de här projekten i onödan. Men även om utsläppen upphörde i morgon så skulle revet vara fortsatt stressat under många år framöver. Så många av försöken görs för att säkerställa att vi har ett rev kvar att skydda, samtidigt som vi hanterar klimatfrågan, säger Suggett.