Storbritanniens premiärminister Boris Johnson håller parlamentet stängt tills det bara är två veckor kvar till brexit. En kupp, en krigsförklaring och ett hot mot demokratin, låter det från oppositionen. Pundet faller hårt.
Med 64 dagar kvar till brexit ger Boris Johnson parlamentarikerna i praktiken förlängd semester. Drottningen har godkänt regeringens plan som innebär att parlamentet sammanträder på nytt först den 14 oktober.
Storbritannien ska lämna EU den 31 oktober med eller utan avtal enligt premiärministern – och parlamentet får därmed än mindre tid att säga sitt om hur det ska gå till.
Det brittiska underhusets talman John Bercow kallar regeringens agerande för en ”konstitutionell våldshandling”.
– Oavsett hur det framställs, är det helt uppenbart att syftet är att stoppa parlamentet från att debattera brexit och utföra sina plikter, säger han enligt BBC.
Misstroendevotum
Labourpartiets ledare Jeremy Corbyn beskriver det som en skandal och som ett hot mot demokratin i landet, rapporterar Reuters.
– Jag blir förskräckt av hur hänsynslös Johnsons regering är, som å ena sidan talar om suveränitet och å andra sidan försöker stänga parlamentet för att undvika att dess planer på en vårdslös, avtalslös brexit blir granskade, säger oppositionsledaren, och tillägger att man kommer att försöka stoppa tidsförskjutningen medan parlamentet fortfarande är i arbete.
– I ett nästa steg kommer det att tas initiativ till ett misstroendevotum, säger Corbyn.
Labourpartiets finanspolitiska talesperson John McDonnell kallar regeringens tilltag för en kupp. Liberaldemokraternas brexittalesperson Tom Brake beskriver det som en krigsförklaring som ”kommer bemötas med järnnäve”.
Själv förnekar Boris Johnson att syftet skulle vara att förhindra parlamentets arbete.
– Det är fullkomligt osant, säger han i en tv-sänd intervju och tillägger att det oavsett kommer att finnas gott om tid för att diskutera brexit.
Premiärministern hoppas att saken ska avgöras vid ett sista möte med EU-ledarna 17-18 oktober.
Ställer på sin spets
Parlamentets ledamöter ska vara tillbaka från semestern nästa vecka och det är då regeringen väntas upplösa parlamentet tillfälligt och avsluta dess formella arbetsår – som redan har dragit ut rejält på tiden med anledning av brexit.
På det följer i vanliga fall en period där partierna samlas för konferenser innan drottningen öppnar parlamentet med ett tal för att markera starten av ett nytt arbetsår. Vid de senaste tillfällena har det gått mellan fem och 20 dagar mellan stängning och öppning av parlamentet.
Enligt regeringens plan ska parlamentet sammanträda för talet den 14 oktober och sedan rösta om en regeringsförklaring en vecka senare. Boris Johnsons initiativ ställer saker på sin spets, enligt Morten Lund, analytiker på Nordea.
– Jag ser en ökad sannolikhet för brexit utan avtal. Det ökar riskerna avsevärt och är mycket oroande, säger han.
Sannolikheten för en så kallad hård brexit ökade till 25-30 procent redan i somras, när Boris Johnson tillträdde som premiärminister, enligt Lund.
– Nu ökar sannolikheten för detta till 35-40 procent.
Huvudscenariot är dock fortfarande att en majoritet i parlamentet röstar bort regeringen, eller med lagstiftning tvingar regeringen att begära förlängda förhandlingar med EU om ett utträdesavtal, enligt Lund.
"Förmodligen nyval"
Nicholas Aylott, lektor på Södertörns högskola, tror Boris Johnson med detta angrepp på parlamentsmajoriteten – som inte vill se ett brittiskt utträde ur EU utan ett utträdesavtal – bäddar för att han avsätts.
En lag som tvingar regeringen att begära förlängd förhandlingstid om ett utträdesavtal med EU skulle enligt Aylott lätt kunna skjutas i sank av Boris Johnson. Han skulle helt enkelt kunna gå till EU med orimliga krav och därmed få EU att vägra gå med på en förlängd förhandling.
Det finns utrymme för en icke-samarbetsvillig premiärminister att sabotera lagstiftningens syfte.
Ett tydligare alternativ blir därmed enligt Aylott att avsätta Boris Johnson och installera en ny premiärminister, med sikte på brittiskt nyval.
– Det blir förmodligen nyval.
Ett medborgarupprop har under onsdagen samlat över 350 000 namnunderskrifter i protest mot regeringens tilltag, vilket innebär att saken måste tas upp för diskussion i parlamentet.
Irlands utrikesminister Simon Coveney säger i en kommentar att den enda vägen framåt är för parlamentet att godta det befintliga brexitavtalet – med den omstridda så kallade ”backstop”-garantin för gränsen på den irländska ön – och att man inte kommer att kunna hitta något alternativ under den knappa tid som återstår.
Brittiska parlamentet och brexit
Några månader efter brexitomröstningen i juni 2016 röstade det brittiska parlamentet med väldig majoritet för att den dåvarande premiärministern Theresa May skulle åberopa Lissabonfördragets artikel 50. Det gjorde hon den 29 mars 2017 och planen var att utträdet skulle ske exakt två år senare.
I ett försök att stärka sin hand kallade Theresa May till nyval, där Konservativa partiet dock tappade sin majoritet och blev beroende av det mindre nordirländska unionistpartiet DUP.
Under långdragna förhandlingar med EU mötte May motstånd såväl inom sitt parti och sin regering, framför allt från hårdföra brexitörer som Boris Johnson, som i parlamentet, som hade många synpunkter på hur ett avtal borde se ut.
I november 2018 meddelade Mays regering och EU att man nått ett avtal. I det finns en nödlösning tänkt att garantera en öppen gräns mellan Irland och brittiska Nordirland – den så kallade ”backstop”-planen, som blir den stora stötestenen i de fortsatta diskussionerna på hemmaplan.
Sedan dess har parlamentet röstat om vägen framåt:
• Den 15 januari lade May fram avtalet i parlamentet för första gången. Det röstas ned med rekordsiffror: 432 röster mot 202.
• Den 12 mars, strax innan det då planerade utträdet, försökte hon igen. 391 nej mot 242 ja.
• Den 14 mars röstade parlamentet med god majoritet för att May skulle be EU om en kort förlängning av brexitprocessen. EU sade ja, om avtalet godkänns.• May gjorde ett tredje försök med brexitavtalet i parlamentet. 344 röstade nej, 286 ja. May bad EU om ännu mer tid.
I maj meddelade Theresa May sin avgång och hon efterträddes senare av Boris Johnson.
Källa: TT
”Backstop”-planen
Den så kallade ”backstop”-planen i det brexitavtal som den tidigare brittiska regeringen och EU nådde ska utgöra en garanti för att det inte införs några gränskontroller mellan Irland (EU) och Nordirland (Storbritannien) efter att Storbritannien lämnat EU – vilket både Storbritannien och EU säger är av största vikt.
Nödlösningen träder i kraft om EU och Storbritannien inte lyckas hitta någon annan lösning på gränsproblemet när de, efter brexit, förhandlar om sin framtida relation. I så fall blir hela Storbritannien kvar i EU:s tullunion och Nordirland tvingas fortsätta acceptera vissa av reglerna på EU:s inre marknad.
Gränsproblemet beror på tre oförenliga ståndpunkter: Storbritannien vill lämna EU:s inre marknad och tullunion, EU vill kunna kontrollera varor som kommer från länder utanför den inre marknaden och tullunionen, och båda parterna vill förhindra att en hård gräns uppstår på den irländska ön.
Efter att britterna röstat för att lämna EU 2016 tillkännagav regeringen att Storbritannien kommer att lämna både EU:s inre marknad och tullunion. Valet var inte självklart – till exempel deltar Norge i den inre marknaden och Turkiet i tullunionen, trots att länderna inte är med i EU.
Mellan länder i och utanför tullunionen/inre marknaden måste varor som passerar kunna kontrolleras, kräver EU. Detta för att kunna ta upp tull och kontrollera att EU:s regler, exempelvis djurskyddsregler, efterlevs.
Efter den blodiga konflikten i Nordirland var en viktig del i fredsprocessen att sudda bort gränsen mellan Irland och Nordirland. Både EU och Storbritannien har sagt att fredsavtalet från 1998 måste respekteras.
TT
