Ett nytt styrande råd och en premiärminister har svurits in. Sudan har därmed tagit nya steg i övergången mot ett civilt styre i landet. Rådet består av sex civila och fem militära representanter, som ska ersätta den militärjunta som tog över makten sedan diktatorn Omar al-Bashir störtades i april, efter flera månader av våldsamma protester.
General Abdel Fattah al-Burhan, som redan lett militärjuntan, svors först in som ordförande för det nya rådet. Han kommer att vara Sudans statsöverhuvud de första 21 månaderna av den 39 månader långa övergångsperioden fram till att en civil ledare tar över.
Ett par timmar senare kom den statliga nyhetsbyrån Suna med beskedet att nio andra medlemmar av rådet svurits in. Där ingår två kvinnor varav en från landets kristna minoritet. Den elfte medlemmen ska sväras in senare.
Abdalla Hamdok, som är oppositionens kandidat, svors in som premiärminister senare under onsdagen.
Bildandet av regering
Inrikes- och försvarsministerposterna ska tillsättas av militären. Rådet ska bland annat övervaka bildandet av en regering och en lagstiftande församling. Andra uppgifter blir att försöka häva landets avstängning från Afrikanska unionen samt att få Sudan borttaget från USA:s lista över länder som finansierar terrorism.
Abdalla Hamdok, tidigare chef för FN:s ekonomiska kommission för Afrika, flög in till huvudstaden Khartum från Etiopien där han länge arbetat. När han anlände sade Hamdok, enligt Suna, att han ska arbeta för ”upprättandet av ett pluralistiskt demokratiskt system som alla sudaneser enas om”.
Hamdok får ansvar för att styra upp Sudans sargade ekonomi, som fick sig en rejäl törn då det oljerika Sydsudan 2011 bröt sig loss för att bilda eget land.
Ansvar för ekonomin
Djup ineffektivitet och korruption är också hämskor för utveckling. Trots entusiasmen är många sudaneser skeptiska till om de nya institutionerna kommer att kunna stå pall och fungera som ett bålverk mot militären under de tre år som återstår till dess att val ska hållas.
Landet är fullt av olösta konflikter. Inte minst har militärens och polisens dödande av demonstranter under protesterna som ledde fram till al-Bashirs avgång och senare till uppgörelsen om ett nytt styre skapat stor misstro.
En av de militärer som svors in är general Mohamed Hamdan Dagalo, vice chef för militärjuntan och ledare för den ökända RSF-milisen som anses vara skyldig till en lång rad blodiga våldsdåd mot demonstranter.
Protesterna i Sudan
President Omar al-Bashir styrde Sudan med järnhand i 30 år och anklagas bland annat för folkmord i konflikten i Darfur. I april avgick han efter månader av folkliga protester och ersattes av en militärjunta som sade att den ska sitta kvar under en övergångsperiod.
Protesterna fortsatte för att övergången till ett civilt styre faktiskt skulle bli av och demonstranterna krävde civila representanter i övergångsstyret. I flera månader hölls en sittstrejk utanför arméns högkvarter i huvudstaden Khartum.
Militären försökte vid flera tillfällen upplösa sittstrejken. Den 3 juni gick säkerhetsstyrkor till attack och dödade 60–100 personer.
Förhandlingar som hölls mellan protestgrupperna och militärrådet bröt samman flera gånger innan parterna i början av augusti enades om att landet under en treårig övergångsperiod ska styras av ett civilt-militärt råd.
Källa: TT