– Engångsprodukter är en ökande trend. Vi ville ta reda på om det rör sig om nödvändig konsumtion eller vad man skulle kunna ändra på, säger Åsa Stenmarck, resursexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.

Initiativet kom från fastighetsbolgaget Vasakronan, och försöken gjordes inom företagets egna fastigheter i Stockholm tillsammans med restauranger som ligger i byggnaden och i närheten.

Deltog gjorde Panini internazionale, Holy greens och Wayne’s coffee, varav sistnämnda gick längst. Kafét tog bort alla engångsprodukter som kunderna själva plockar åt sig i restaurangen – sugrör, plastknivar, gafflar och dylikt – med undantag från servetter, som placerades i en behållare där kunder kunde ta endast en åt gången. Och varken personal eller kunder hade några invändningar, berättar Åsa Stenmarck:

– Det visade att det var så enkelt som att bara plocka bort det. Ibland kanske vi problematiserar för mycket kring förändring, och gör det för svårt. Att sluta flyga kan ju vara jättesvårt, medan att avstå från ett sugrör eller att inte ta plastbestick när man ändå tar med maten till kontoret är enkelt.

63 procent färre sugrör

Förutom att göra engångsartiklar mer svårtillgängliga testades att uppmuntra kafépersonal att använda porslin i stället för engångsartiklar när de själva åt lunch, samt att sluta plasta in enskilda produkter.

Resultatet efter det månadslånga försöket var att mindre engångsförpackningar hade gått åt. Till exempel minskade förbrukningen av sugrör på Wayne’s coffee med 63 procent, i jämförelse med samma månad föregående år, och plastlock till kaffemuggar minskade med 41 procent, efter att produkterna blivit något som kunder fick efterfråga hos personal i stället för att plocka åt sig själva.

Och förändringen skedde utan att kunderna blev mer missnöjda, säger Åsa Stenmarck:

– Förbrukningen går absolut att ändra på, med ganska enkla medel. Intervjuerna vi gjorde visar entydigt att det finns stor vilja till förändring. Man vill bli hjälpt som konsument.

Hon tillägger att de som svarat på undersökningsenkäterna var mer miljöintresserade och högutbildade än befolkningen i genomsnitt, vilket gör att svaren bör tolkas med viss försiktighet.

Och en av åtgärderna som testades, att avstå från inplastning av till exempel fikabröd, visade sig leda till mer matsvinn, säger Åsa Stenmarck, som dock tror att det rör sig om en tillfällig ökning:

– Initialt fick de slänga lite mer mat, men det är förmodligen en övergångsgrej. Jag tror att man lär sig hur mycket man ska baka, att det är något man kan jobba med.

Positiva till pant

Den nya studien har också undersökt möjligheten att införa pantsystem för matlådor och muggar för att de ska kunna återanvändas. Tanken är då att de lämnas in på samma ställe där man tidigare handlat, eller i en framtid kanske på olika ställen.

– Vi hann inte få till ett praktiskt test denna gång, men vi frågade om ett pantsystem i intervjuer. Både kedjorna, personalen och kunderna vara väldigt positiva till möjligheten, säger Åsa Stenmarck.

IVL ska nu söka pengar för att testa ett pantsystem praktiskt, bland annat på KTH, en restaurang i Söderhallarna, på Chalmers och SLU.

System för återanvändning av take away-matsbehållare finns bland annat på universitetscampus i USA. I Sverige har Kulturkalaset i Göteborg testat att pantsystem för att slippa engångsförpackningar, berättar Åsa Stenmarck:

– Deras uppfattning är att det funkade bra. Det blev inte så mycket svinn, utan folk lämnade tillbaka sina muggar.

Vad ersätter plast?

I mars röstade EU-parlamentet igenom ett förbud mot plastbestick, tallrikar och sugrör med start år 2021. Men vilket av flergångsalternativen är egentligen mest miljövänliga som ersättare?

– Det är en omdebatterad fråga, men lite generellt kan man säga att ju mindre processat material och ju mer fossilfritt material desto bättre är det förmodligen. Vi borde även ställa oss frågan om vi över huvud taget behöver produkterna, säger Åsa Stenmarck.

Plastfolie kan ju bevara hållbarhet hos livsmedel och därmed minska matsvinn. Finns alternativ där?
– Det pågår jättemycket forskning kring fossilfria ersättningsmaterial, bland annat av träfiber, alger och olika fettsyror. I Sverige är skogen ofta i fokus, bland annat forskas på genomskinlig cellulosa. Men här tycker jag också att vi ska fundera över ifall vi behöver material som bryts ner snabbt. Bättre är ju om det håller länge.

Läs IVL:s rapport om försöken här.