– Vi har länge sagt att det här är ett globalt miljöproblem, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

Karin Lexén påpekar att en tropisk regnskog per definition inte kan brinna.

– Den har två perioder, en våt och en våtare. Bara det att den brinner är ett tecken på att det har blivit torrare. Bränderna är i sig ett uttryck för att förhållandena i Amazonas förändrats drastiskt på grund av avverkning, vilket påverkat regnskogsmiljön.

Effekter för miljön

Bränderna har både långsiktiga och kortsiktiga effekter för miljön, förklarar Torsten Krause, biträdande lektor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling. Han har bland annat forskat i colombianska och ecuadorianska Amazonas.

– Bränderna avger inte bara kolmonoxid, de förstör också skog som absorberar koldioxid. De förstör hemvisten för en rad arter och ursprungsbefolkningar. De förorenar floderna.

Bränder i Amazonas är i och för sig inte ovanligt vid den här årstiden. Det är torrperiod och för att kunna odla på den näringsfattiga jorden har man traditionellt bränt ner skogspartier. Det som är nytt är omfattningen.

Tidigare fick jordbrukare bara avverka en viss mängd skog, men under president Jair Bolsonaro utnyttjar många att de kan tänja på gränserna utan straff. Men Torsten Krause säger att det storskaliga svedjebruket kommer att straffa sig.

– Skogsavverkningen kommer att få ekonomiska följder för Brasilien. Regnskog är en viktig faktor för att producera regn. Ju mer jordbruket avverkar skog desto mer äventyrar de sin egen verksamhet.

Regnskogen borta

Torsten Krause poängterar att det som främst ligger bakom bränderna är att det finns en global efterfrågan på de brasilianska produkterna. Det ligger ett ansvar på politiker att ställa krav på produktionsmetoderna, men också på oss som konsumenter. Till exempel kommer mycket kött som säljs i Sverige från djur som fötts upp på soja från Brasilien.

– Det handlar om vad vi äter och köper. Vad använder vi för att köra våra bilar? Kan man inte ta cykel i stället? Måste vi äta så mycket kött som ändå inte är nyttigt för oss? Är vi verkligen beredda att ändra på vårt sätt att leva?

Karin Lexén sätter sitt hopp till det uppvaknande som nu sker i de brasilianska delstaterna, inte minst när de utländska bidragen till skydd för regnskogen försvinner.

I vissa delar av Amazonas är 19 procent av regnskogen borta, några procent till och man når en så kallad ”tipping point” där skadorna på ekosystemet inte längre går att reparera.

– Än så länge går det att undvika genom att stoppa avverkningarna. Det finns fortfarande mycket kvar att rädda.